Utvecklingen av familjeledigheterna 1990–2005: Fäderna hade huvudrollen i reformerna, birollen som användare
Inledning
Den kommitté vid social- och hälsovårdsministeriet som behandlade utvecklingen av mödrarnas förlossningsledighet till föräldraledighet föreslog redan i mitten av 1970-talet att föräldrarna skulle kunna dela de tre sista månaderna av den befintliga sju månader långa förlossningsledigheten och att fäderna skulle ges möjlighet till pappaledighet som tas ut samtidigt som modern (KM 1975:92). Motiven för att utveckla föräldraledigheten hänförde sig till kvinnornas ställning på arbetsmarknaden samt till barnets och faderns bästa. Redan då var man oroad över effekterna av familjeförmåner riktade enbart till kvinnor på deras ställning på arbetsmarknaden.
Kvinnorna bär dock alltjämt huvudansvaret för vård av barn i familjen, trots att männens rättigheter till vård av sina barn har utvecklats genom lagstiftning. Finland introducerade tillsammans med Norge som första länder i världen pappaledighet år 1977, visserligen villkorad av moderns samtycke. Även om Finland är ett föregångsland vad gäller utvecklingen av pappaledighet och därmed fädernas rättigheter, har finländska fäder fortfarande inte en entydig rätt till en egen föräldraledighet (Haataja 2006, 22).
Föräldraledigheten och den traditionella pappaledigheten har olika roller i barnomsorgen. Ett av föräldraledighetens mål är att stödja båda föräldrarnas självständiga omsorgsansvar för barnen när den andra förvärvsarbetar. Under beredningen av föräldraledigheterna i Finland var man å ena sidan oroad över att ledigheter och familjeförmåner riktade enbart till kvinnor på lång sikt kan försvaga kvinnornas ställning i arbetslivet (KM 1975:92). Å andra sidan eftersträvades barnens rätt till sin far och fädernas rätt till vård av sina barn. Syftet med pappaledigheterna var i sin tur att fadern ska kunna vara hemma samtidigt som modern efter barnets födelse och hjälpa modern med det nya barnet.
Av de föräldrapenningdagar som delas gemensamt med modern (158 vardagar/föräldrapenningperiod) utnyttjar finländska fäder endast 1,8 procent. Svenska fäder utnyttjar sammanlagt 19 procent av de kvoterade och fritt delbara föräldrapenningdagarna (Haataja 2006, 86). När man beaktar alla de dagar som finländska fäder lagstiftningsmässigt har möjlighet till (det vill säga pappapenning-, bonuspappapenning- och föräldrapenningdagar) utnyttjar fäderna 8,8 procent av dessa. För svenska fäder är motsvarande siffra 20 (Haataja 2006, 86).
I Finland har fädernas rättigheter till sina barn och barnens rättigheter till sina fäder lagstiftningsmässigt tryggats huvudsakligen genom en pappaledighet på 1–18 vardagar, som tas ut samtidigt som modern. I Sverige har införandet av “pappakvoterna” (den del av föräldraledigheten som är reserverad enbart för fadern) halverat antalet barn vars fäder inte alls utnyttjar föräldraledigheten under barnets första fyra levnadsår (Haataja 2006, 35).
Enligt Folkpensionsanstaltens uppgifter är antalet föräldrar som fick föräldrapenning till minimibelopp för att de var i arbete cirka 4 000 personer per år, det vill säga knappt 20 procent av alla som fick föräldrapenning till minimibelopp. I en del fall återgår modern alltså tidigt till arbetet under moderskaps- eller föräldrapenningperioden, utan att fadern i sin tur går hem.
Syftet med denna rapport är att granska utvecklingen av familjeledighetslagstiftningen och utnyttjandet av familjeledigheter samt ersättningarna från början av 1990-talet till år 2005. I rapporten utreds hur förändringarna i familjeledighetslagstiftningen under de föregående 15 åren har påverkat utnyttjandet av familjeledigheter: hur stor andel av föräldrarna tar ut familjeledigheter och hur länge. Samtidigt beaktas vad man egentligen eftersträvade med lagstiftningsförändringarna och det utvärderas hur väl man lyckades med detta.
Rapportens struktur är följande. I kapitel två behandlas huvuddragen i familjeledighetslagstiftningens utveckling och de principer som påverkat utvecklingen från depressionen till nutid. I följande kapitel granskas utnyttjandet av familjeledigheter under de föregående 15 åren och i synnerhet de under den tiden genomförda reformernas inverkan på utnyttjandet av familjeledigheter. Slutligen utreds i kapitel fyra ersättningarna för familjeledigheter. Sammanfattningskapitlet rekapitulerar huvuddragen i familjeledigheternas utveckling och reflekterar över utvecklingens inverkan på kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. (AI-översättning)
- ISSN: 1795-2832
- ISBN: 978-952-209-041-6
- Pressmeddelande på finska
- Publicering i PDF-format
