1. Publikationer
2. Studie av plattformsarbete, kombinationen av plattformsarbete med annat arbete och konsekvenser för arbetskarriären i Finland – slutrapport för forskningsprojektet

Studie av plattformsarbete, kombinationen av plattformsarbete med annat arbete och konsekvenser för arbetskarriären i Finland – slutrapport för forskningsprojektet

Referat

Forskningsprojektet Plattformsarbete, kombinationen av plattformsarbete med annat arbete och konsekvenser för arbetskarriären i Finland tog fram nationellt representativ kvantitativ information om plattformsarbete i Finland med hjälp av kombinerade enkät- och registerdata. Studien undersökte plattformsarbetets omfattning och utövarprofiler, skillnader mellan plattformsarbete på plats och online, plattformsarbetares ekonomiska situation och sysselsättningsbanor samt kombinationen av plattformsarbete med olika former av förvärvsarbete och hur detta skiljer sig från traditionellt flerjobbsarbete.

År 2022 utförde cirka 3,9 procent av 15–64-åringarna plattformsarbete, det vill säga omkring 132 800 personer. Plattformsarbete var särskilt förknippat med utländsk bakgrund, företagarstatus, yngre ålder och urbant boende. Även högre utbildningsnivå var förknippad med plattformsarbete.

Inom plattformsarbetet fanns dock tydliga skillnader mellan arbete på plats och online. Vid plattformsarbete på plats var utländsk bakgrund och urbant boende starkt förknippade med att utföra sådant arbete, medan högre utbildningsnivå, yngre ålder och lägre inkomstnivå året innan framträdde tydligare bland dem som utförde plattformsarbete online. Utländsk bakgrund och urbant boende hade inget statistiskt signifikant samband med plattformsarbete online. Resultaten visar att plattformsarbete på plats och online tydligt attraherar olika grupper av utövare.

Plattformsarbetarnas ekonomiska situation var i genomsnitt svagare än jämförelsegruppens. De befann sig oftare i de lägre delarna av inkomstfördelningen och fick oftare sociala förmåner, särskilt arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag och utkomststöd. Skillnaderna i disponibla inkomster jämfört med jämförelsegruppen var dock mindre än skillnaderna i förvärvsinkomster. Plattformsarbetarnas månadsinkomster varierade också mer. Den longitudinella analysen visar att inkomstvariationen framför allt hängde samman med fler övergångar mellan olika arbetsmarknadspositioner. Plattformsarbetarna hade mer sällan ett etablerat lönearbete och var oftare företagare, arbetslösa eller studerande än jämförelsegruppen. Majoriteten av plattformsarbetarna var dock under större delen av den studerade perioden antingen löntagare eller företagare.

Den tidigare inkomstnivån skiljer grupper som utför plattformsarbete och annat mångformigt förvärvsarbete från varandra. Traditionellt mångformigt förvärvsarbete är förknippat med en högre inkomstnivå året innan, medan plattformsarbete utan mångformigt förvärvsarbete är förknippat med en lägre inkomstnivå året innan. För kombinationen av plattformsarbete och mångformigt förvärvsarbete finns inget statistiskt signifikant samband mellan inkomstnivån året innan och grupptillhörighet. Deltidsarbete i huvudsysselsättningen är förknippat både med traditionellt mångformigt förvärvsarbete och med kombinationen av plattformsarbete och mångformigt förvärvsarbete, vilket är förenligt med hypotesen om en tidsbegränsning (hours constraint). Kvinnor har lägre sannolikhet att kombinera plattformsarbete med mångformigt förvärvsarbete, medan någon motsvarande skillnad inte observeras för traditionellt mångformigt förvärvsarbete.

Sammantaget visar resultaten att plattformsarbete utgör en mångfacetterad del av den finländska arbetsmarknaden. Plattformsarbetarna skiljer sig åt både vad gäller arbetsform, ekonomisk situation och arbetsmarknadsbanor. Det är viktigt att beakta denna mångfald både som grund för fortsatt forskning om plattformsarbete och vid utformningen av politiken. (AI-översättning)

• ISSN: 2984-3308 (Online)
• ISBN: 978-952-209-246-5 (Online)
• Publicering i PDF-format