EU:s nya postdirektiv och konkurrensutsättningen av postmarknaden i Finland

2.3.2010 Övriga publikationer, Rapporter 16 Eero Lehto, Katariina Maliniemi

Referat

I denna rapport granskas hur EU:s postdirektiv återspeglas på den finländska postmarknaden. Samtidigt utvärderas också posttjänsternas kostnadsstruktur, som i hög grad avgör hur och på vilka villkor det lönar sig att främja konkurrensen på postmarknaden. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur icke-enhetliga krav på tjänstekvalitet – i synnerhet vad gäller postens distributionsfrekvens – påverkar postmarknaden och den samhällsomfattande tjänstens tillhandahållares verksamhetsförutsättningar. Slutligen utvärderas hur kvalitetskraven på tjänsten borde beaktas vid tillämpningen av EU:s postdirektiv.

EU:s postdirektiv håller på att förändra den finländska postmarknaden. Jämfört med nuvarande praxis lättas villkoren för Itellas konkurrenters inträde på marknaden. EU:s postdirektiv är dock vagt och tolkningsbart. Mest problem orsakar det krav i Finlands nuvarande postservicelag att tillhandahållaren av samhällsomfattande tjänster distribuerar vanlig brevpost till enhetliga priser i hela landet. Denna bestämmelse håller tillsammans med lättandet av villkoren för marknadsinträde på att leda till ett marknadsinträde som inte grundar sig på effektivitet. Såväl vid tillämpningen av EU:s postdirektiv som i annat lagstiftningsarbete borde bestämmelserna uppmuntra endast till sådant marknadsinträde där det nya företaget är effektivare än det gamla. I optimal praxis måste den som träder in på marknaden vara klart effektivare än den dominerande operatören (i Finland Itella), om verksamhetens start förutsätter fasta investeringar. På grund av föregående princip kan marknadsinträde för storskalig – alla faser omfattande – postverksamhet knappast anses vara önskvärt ur samhällets synvinkel. Marknadsinträde skulle kunna uppmuntras för delfunktioner, varvid den som träder in på marknaden skulle bli tvungen att anlita den dominerande operatörens nätverk. I så fall borde nätverksavgiften fastställas på ett sätt som uppmuntrar endast effektiva företag att träda in på marknaden.

Regional enhetlig prissättning skulle kunna tryggas om den samhällsomfattande tjänstens tillhandahållares förluster från postverksamhet i glesbefolkade områden täcktes med en skatt på postverksamheten i tätbefolkade områden. Det är motiverat att ta ut en nätverksanvändningsavgift och produktionsskatt av den samhällsomfattande tjänstens tillhandahållare när nya företag antingen helt kan kringgå Itellas nätverk eller träda in på marknaden genom att köpa en del av tjänsterna av Itella (eller någon annan operatör). EU:s postdirektiv sätter också på prov det krav som ställs på tillhandahållaren av samhällsomfattande tjänster att i praktiken distribuera brevförsändelser varje vardag. Marknadsinträde med ett helt annat koncept kan inte tillåtas, så att Itellas konkurrenter distribuerar företagens högvolymförsändelser exempelvis ett par dagar i veckan samtidigt som Itella är förpliktat att distribuera dem varje vardag. Grunderna för stödet till postverksamheten (och en eventuell produktionsskatt) borde vila på en standard för den samhällsomfattande tjänstens tillhandahållare och mer allmänt för kvalitetsnivån som motsvarar nutidens krav. I detta avseende kunde man även tänka sig att höja standarden för postens befordringshastighet. (En alltför låg standard skapar naturligtvis utrymme för ineffektivt marknadsinträde.)

I nuläget täcks förluster från verksamheten i glesbefolkade områden med vinster från postverksamheten i tätbefolkade kärnområden. Efter postdirektivets ikraftträdande försvåras situationen, eftersom även postverksamheten i kärnområdena hotar att bli förlustbringande. I rapporten presenterades en kalkyl över hur Itellas lönsamhet utvecklas om EU:s postdirektiv tillämpas på det uppenbara sättet. I denna kalkyl antogs att nya företag som träder in på marknaden skulle kringgå Itellas distributionsnät och att ingen ersättning skulle tas ut av dem för att de koncentrerar sig på att verka endast på det mest lönsamma marknadssegmentet. Likaså antogs att Itella fortsätter sin verksamhet i avlägsna områden enligt gamla villkor. Enligt kalkylen medför detta Itella en förlust på 150–175 miljoner euro. Dess totala lönsamhet blir dessutom negativ. Konkurrensen sänker servicepriset i tätbefolkade områden med cirka 30 procent. Posttjänsterna skulle inte längre prissättas regionalt enhetligt, eftersom prisnivån i övriga Finland förblir oförändrad. (AI-översättning)