Essäer om yrkesutbildning, humankapital och livscykeln

7.1.2022 Övriga publikationer Jani Kuhakoski

Referat

Denna avhandling består av fyra essäer inom området utbildningsekonomi. Essäerna behandlar sambandet mellan yrkesutbildning, humankapital och arbetsmarknadsutfall över livscykeln.

Den första essän redogör för resultaten av en studie om hur den finländska grundskolereformen på 1970-talet påverkade arbetsmarknadsutfall över livscykeln. Reformen ökade den ålder vid vilken elever differentieras till yrkesinriktade respektive allmänna utbildningsspår från 11 till 16 år och uppdaterade läroplanen med ett mer allmänbildande innehåll. Resultaten tyder på en negativ effekt av reformen på sysselsättningen tidigt i individernas karriär, men en positiv effekt senare i livscykeln. Resultaten ger även visst stöd för att reformen ökade inkomsterna senare i karriären.

Den andra essän undersöker konsekvenserna av en finländsk reform av yrkesutbildningen som genomfördes mellan 1999 och 2001. Reformen gjorde alla utexaminerade behöriga för universitetsstudier genom att förlänga utbildningsprogrammen från två till tre år. För att stärka yrkesutbildningens relevans på arbetsmarknaden infördes arbetsplatsförlagt lärande. Resultaten visar inga effekter på övergång till vidare utbildning eller på arbetsmarknadsutfall i övrigt. Däremot tyder resultaten på att reformen ökade sannolikheten för studieavbrott.

Den tredje essän undersöker om kontinuerligt lärande i mitten av karriären kan stödjas genom en psykologisk intervention baserad på kamratgrupper, med syfte att stärka anställdas karriärhanteringsförmåga. Studien genomfördes som ett randomiserat kontrollerat experiment där 1119 personer med examen inom handel och administration samt teknik (genomsnittsålder 49 år) deltog. Resultaten visar att interventionen ökade deltagandet i högre utbildning ett år efter genomförandet.

Den fjärde essän analyserar effekterna av allmän och yrkesinriktad gymnasieutbildning på kognitiva och icke-kognitiva färdigheter, mätt genom Försvarsmaktens baskompetenstest. Resultaten visar stora skillnader i både kognitiva och icke-kognitiva färdigheter mellan män med olika utbildningsnivå vid inledningen av militärtjänstgöring. Resultaten tyder dock på att dessa skillnader i huvudsak beror på selektion till olika utbildningsspår snarare än på ett kausalt utbildningseffekt. (AI-översättning)