1. Publikationer
2. Ekonomisk-politiska slutsatser

Ekonomisk-politiska slutsatser

Det finns betydande löneökningstryck i ekonomin: inflationen har urholkat löntagarnas köpkraft, antalet arbetade timmar är på den högsta nivån på årtionden och företagens lönebetalningsförmåga har stärkts tydligt. I en sådan situation finns en stor risk att kostnadsinflation, utöver efterfrågeinflation, förstärks om inte finanspolitiken stramar åt tillräckligt.

Utgiftsökningar och skattesänkningar lämpar sig dåligt i detta läge. Därför bör man vara återhållsam med ökade offentliga utgifter och noggrann i deras inriktning, samt försiktig med skattesänkningar. Till exempel ökar direkta företagsstöd eller skattelättnader för företag deras lönebetalningsförmåga, vilket i denna situation ytterligare kan driva på löneinflationen.

Samtidigt måste välfärd och ekonomisk tillväxt säkerställas. Exempelvis hotar stigande elpriser att försätta många hushåll i en ohållbar situation, eftersom elräkningen ofta utgör en oproportionerligt stor del av inkomsterna. Riktade stödåtgärder till de mest utsatta grupperna skapar inte betydande ytterligare prispress och ökar inte heller statsskulden i alltför hög grad. Ytterligare satsningar behövs också för att stärka försvarsförmåga, cybersäkerhet och försörjningsberedskap.

På lång sikt måste förutsättningarna för ekonomisk tillväxt säkerställas, bland annat eftersom tillväxten förbättrar det strukturella underskottet i de offentliga finanserna. Satsningar på utbildning och innovation behövs. Inom forskning och utveckling bör tyngdpunkten förskjutas mot insatser som i högre grad riktar teknologisk utveckling mot miljövänligare teknologier och grundforskning.

Löneökningstrycket har ökat. Löneutvecklingen accelererar både genom högre avtalsenliga löneökningar och löneglidningar. Detta hotar dock inte omedelbart den positiva sysselsättningsutvecklingen som har fortsatt under lång tid. Den största risken uppstår i en situation där höga avtalslöner fastställs för en lång period och den ekonomiska utvecklingen visar sig vara betydligt svagare än väntat. Då finns en risk att arbetsmarknaden drabbas av en allvarlig störning liknande den efter 2008. Denna risk bör vara allmänt känd, eftersom en sådan skada skulle kräva flera år att reparera. (AI-översättning)

• Publicering i PDF-format