Den nya generationen och politikens riktning – Vad tycker unga om samhällspolitiken?

5.10.2023 Övriga publikationer, Rapporter 46 Mika Maliranta, Janne Tukiainen, Risto Rönkkö, Juho Saari

Referat

Vi analyserar i denna studie ungas samhällspolitiska attityder. Metoden som används är en experimentell enkätstudie med s.k. conjoint-design, där respondenterna tvingas värdera olika politiska åtgärder i relation till varandra. Genom randomisering kan resultaten ges en kausal tolkning.

Bland unga finns ett starkt motstånd mot höjningar av beskattningen av arbete samt ett stöd för skattesänkningar. Samtidigt finns ett tydligt motstånd mot försämringar i arbetslöshetsskyddet och ett stöd för åtgärder såsom minskade klasstorlekar i skolan samt införandet av en sex timmars arbetsdag. Dessa preferenser framstår som svåra att förena med åtgärder som syftar till att stärka den offentliga sektorns långsiktiga finansieringsbalans. Samtidigt finns ett visst stöd för ökad arbetskraftsinvandring, liksom ett starkt stöd för ett förbud mot pälsdjursuppfödning.

Jämförelser mellan åldersgrupper visar att ungas åsikter i stort sett inte avviker från äldre grupper, med undantag för att unga i högre grad stödjer arbetstidsförkortning. Även om generationsskillnaderna i sakpolitiska preferenser är begränsade, är de partipolitiska skillnaderna betydande. Unga väljare uppvisar särskilt starkt stöd för Sannfinländarna. Detta stöd är bland annat kopplat till användning av sociala medier såsom TikTok samt lägre tillit till samhälleliga institutioner jämfört med äldre grupper.

Inom den unga befolkningen varierar politiska preferenser kraftigt beroende på om individen identifierar sig som vänster eller höger, samt som liberal eller konservativ. Även könsskillnader förekommer, om än i mer begränsad omfattning. Sannfinländarnas väljare uppvisar i stort liknande preferenser som andra partiers anhängare, med undantag för ett starkt motstånd mot arbetskraftsinvandring, men inte mot pälsdjursuppfödning.

Resultaten indikerar att även om partisystemet kan komma att förändras genom nya väljargrupper, är förändringarna i sakpolitiska preferenser inte sådana att de i sig underlättar åtgärder som stärker välfärdsstatens finansieringsbas. Samtidigt tyder resultaten på en viss polarisering bland unga, vilket innebär att det även framöver kan vara svårt att sammanställa en koherent och konsistent ekonomisk-politiskt program. (AI-översättning)

Data och programkod för analysen finns tillgängliga här på finska.