1. Publikationer
2. Tillväxten försenad, men inte inställd

Tillväxten försenad, men inte inställd

Economisk prognos 2024–2026

• Den ekonomiska tillväxten var dämpad i början av 2024, men vi tror att vändpunkten närmar sig.
• Exporten har börjat öka efter en nedgång tidigare i år.
• Inflationen har bromsats upp, och hushållens konsumtionen ökar i takt med att köpkraften förbättras.

Finlands ekonomiska nedgång verkar vara på väg att ta slut, även om tillväxten fortfarande är dämpad. Vi förväntar oss att BNP minskar med 0,2 procent i år jämfört med föregående år. För 2025 och 2026 förväntas BNP-tillväxten accelerera till 1,7 procent respektive 1,8 procent. Prognosen för 2024 har nedreviderats från vårens uppskattning på 0,4 procent, vilket speglar en svagare ekonomisk utveckling än väntat under första halvåret. Särskilt investeringar och hushållens konsumtion har visat svag tillväxt enligt preliminära data från Statistikcentralen. Tillväxtprognoserna för 2025 och 2026 har också justerats ned, delvis på grund av planerade nedskärningar i offentliga utgifter som en del av regeringens finanspolitiska program.

Försörjningbalans

Trots dessa justeringar är den förväntade återhämtningen 2025–2026 betydlig efter två år av negativ tillväxt. Återhämtningen bygger huvudsakligen på hushållens konsumtion och exporten, vilka båda väntas gynnas av mindre åtstramande penningpolitiken under prognosperioden.

Vi förväntar oss att skillnaderna i ekonomisk tillväxt mellan USA och euroområdet kommer att minska, med liknande tillväxttakt i båda ekonomierna under 2025–2026. Även om farhågor om en potentiell recession i USA har uppstått till följd av finansiell instabilitet, bedömer vi inte att detta utgör en betydande risk för recession. I euroområdet har stark efterfrågan på tjänster stärkt ekonomin, särskilt i Sydeuropa. För finsk export är det avgörande att den tyska ekonomin återhämtar sig snabbt.

Arbetsmarknaden har förblivit relativt stabil under den ekonomiska nedgången, men den har försvagats under det senaste året. Sysselsättningen reagerar ofta med viss fördröjning på ekonomiska cykler, vilket förklarar de senaste trenderna. Vi förväntar oss att arbetslösheten kommer att förbli högre än tidigare år trots den ekonomiska återhämtningen. Mot slutet av prognosperioden förutspår vi dock en vändning på arbetsmarknaden.

Varuexporten påverkades tidigare i år av arbetskonflikter, men förbättrades lovande under andra kvartalet. Vi räknar med att exporten fortsätter att minska under 2024, men att tillväxten återupptas från och med 2025. Förbättrade ekonomiska förhållanden i nyckelmarknader och stabil kostnadskonkurrenskraft, som ligger nära det långsiktiga genomsnittet, stärker exportutsikterna. Räntesänkningarna gynnar även finsk export, eftersom en stor del av Finlands export utgörs av investeringsvaror, vars efterfrågan ökar när finansieringsförhållanden förbättras.

Omläggningen av penningpolitiken och avtagande utbudsproblem har bidragit till nedgången i inflationen. Vi förväntar oss att inflationen kommer att avta ytterligare och stabilisera sig nära Europeiska centralbankens tvåprocentsmål för prisstabilitet under prognosperioden. Den generella höjningen av momsen med 1,5 procentenheter, som träder i kraft i början av september 2024, kommer dock tillfälligt att driva upp priserna i början av prognosperioden. Vi förutspår att hushållens konsumtion kommer att öka i takt med att köpkraften förbättras. Det ökade konsumentförtroendet förväntas också öka försäljningen av varaktiga varor, såsom bilar.

Investeringarna har minskat kraftigt sedan 2022, främst på grund av en avmattning i byggbranschen som påverkats av omläggningen av penningpolitiken. Vi förväntar oss att investeringarna kommer att återhämta sig till följd av räntesänkningarna och utbyggnaden av försvaret.

Vi bedömer att de offentliga finanserna gradvis kommer att stärkas under prognosperioden, främst till följd av förbättrade ekonomiska förhållanden. Regeringen har lanserat ett omfattande offentligt anpassningsprogram där sparmålet är nio miljarder euro, vilket skulle stabilisera den finska skuldkvoten till 2027. Det är dock värt att notera att betydande delar av detta anpassningsprogram bygger på faktorer utanför regeringens direkta kontroll, såsom ökningen av sysselsättningsgraden, effektivisering av regional hälso- och sjukvård samt socialsektorerna och pensionsreformen.

Grunder för återhämtning

Den offentliga diskussionen om Finlands ekonomiska utsikter har nyligen präglats av en pessimistisk ton. Även om en realistisk bedömning är viktig, finns det skäl för optimism. För det första har de räntor som hushållen möter reagerat starkt på förväntningar på räntesänkningar, vilket återspeglas i en kraftig nedgång i 12 månaders euriborränta sedan i somras (Diagram 1). För det andra visar den finska industrin tecken på återhämtning, med ökande industriproduktion under de senaste månaderna (Diagram 2). Slutligen har finsk varuexport accelererat markant under sommaren, med en fartygsleverans i juni som en bidragande faktor (Diagram 3). Förutsättningarna för en återhämtning finns på plats.

Diagram 1. 12 månaders Euribor under år 2024

Diagram 2.  Volymindex för industriproduktionen 2019:01–2024:07

Diagram 3.  Varuexporten 2019:01–2024:06

• Pressmeddelande på finska