Unga personers inkomster och försörjning – ett pussel

6.10.2004 Övriga publikationer, Studier 92 Ulla Hämäläinen

Referat

I studien undersöks ungas, huvudsakligen 16–32-åringars, arbetsmarknadsposition, inkomster och försörjning. Studien bygger på en s.k. effektivitetsdatabas baserad på sysselsättningsstatistik för åren 1990–1999.

Rapporten ger först en helhetsbild av alla ungas situation på arbetsmarknaden, deras individuella bruttoinkomster och deras sammansättning samt deras ställning i inkomstfördelningen ur ett fattigdomsperspektiv. Därefter analyseras särskilt studerandes, unga barnfamiljers och arbetslösas inkomster och försörjning. Slutligen används dessa uppgifter för att utvärdera effekterna av pensionsreformen 2005 för unga. För pensionsreformen bedöms effekterna av sänkt nedre åldersgräns för pensionsintjäning, pensionsintjäning baserad på avlagd examen samt intjäning under perioder med sociala förmåner, såsom moderskaps- och föräldrapenning samt hemvårdsstöd, på framtida pensioner.

Förvärvsinkomster har en större betydelse för ungas inkomstbildning än vad som ofta antas. Detta förklaras bland annat av att studerande i stor utsträckning arbetar vid sidan av studierna och att arbetslöshetsperioder, trots en hög arbetslöshetsnivå, i genomsnitt är relativt korta bland unga. Fattigdomen ökade efter mitten av 1990-talet särskilt bland unga. Särskilt unga barnfamiljer, studerande och arbetslösa hamnade oftare under fattigdomsgränsen än tidigare. Situationen för unga ensamstående föräldrar har särskilt försämrats.

Utvärderingen av pensionsreformen 2005 visar att pensionsintjäningen vid 18–22 års ålder efter reformen har relativt liten betydelse för den framtida pensionens storlek. Pensionsintjäningen från avlagd examen motsvarar för universitets- och yrkeshögskoleutexaminerade ett års genomsnittlig pensionsintjäning för en genomsnittlig löntagare, och för personer med examen från yrkesutbildning cirka tre fjärdedelar av detta. Studerandes totala pensionsintjäning (från förvärvsinkomster och examen sammantaget) stiger efter reformen till en nivå som ligger relativt nära en genomsnittlig icke-studerande ung persons pensionsintjäning.

När det gäller föräldradagpenningar blir pensionsintjäningen mer omfattande än tidigare genom att den s.k. ettårsregeln avskaffas och även mottagare av minimibelagd moderskapsdagpenning inkluderas. Genom pensionsreformen får personer pensionsintjäning även under hemvårdsstöd för barn under tre år, om de inte är förvärvsarbetande under stödtiden. Eftersom användningen av hemvårdsstöd är mycket vanlig omfattas en stor grupp mödrar till små barn av denna pensionsintjäning som finansieras via statliga medel.

Det är svårt att ge en exakt uppskattning av intjäningens effekt på grund av överlappning mellan arbete och stöd, men för lite över hälften av mödrarna till 1–2-åringar gäller full pensionsintjäning för hela året. Intjäningen under ett år med hemvårdsstöd motsvarar ungefär en fjärdedel av den årliga pensionsintjäningen för heltidsarbetande kvinnor i fertil ålder. Bedömningarna baseras på uppgifter om individers arbetskarriärer och inkomster för åren 1995–1999. Eftersom ungas sysselsättning är starkt konjunkturkänslig bör dessa uppskattningar tolkas med viss försiktighet. (AI-översättning)