Statsjärnvägarnas produktivitet 1945–1989
Inledning
I denna undersökning granskas Statsjärnvägarnas verksamhet under efterkrigsperioden. Undersökningens huvudtyngdpunkt ligger på bedömningen av produktivitetsutvecklingen och analysen av de faktorer som påverkar produktiviteten.
Undersökningen placerar sig vid en tidpunkt då det fortfarande finns frågetecken kring Statsjärnvägarnas framtida utveckling. Mängden tjänster som verket producerar har inte ökat i närheten av samma takt som den övriga trafiken. Man håller just på att frigöra sig från de ekonomiska problem som delvis orsakats av den svaga efterfrågan på tjänster. Ett sätt att möta framtidens utmaningar har varit att förändra VR:s verksamhetsprinciper: övergången från ett budgetbundet affärsverk till ett nytt slag av affärsverk som betonar företagsekonomisk lönsamhet och ansvar. Som ett förnyat affärsverk är VR uppdelat i två separata block: bannhållning och den egentliga trafikskötsel. Det sistnämnda blocket förutsätts uppnå ett så gott företagsekonomiskt resultat som möjligt.
Den centrala uppgiften för denna undersökning är att utreda VR:s produktivitetsutveckling och de faktorer som påverkar denna utveckling. Undersökningen tillför mer information till diskussionen om den offentliga sektorns produktivitet. Det är vanligt att stämpla den offentliga sektorns ämbetsverk och inrättningar som ineffektiva och som sådana med en karakteristiskt långsam produktivitetstillväxt. Detta tänkesätt grundar sig dock inte på någon bred kartläggning, utan på sin höjd på fragmentariska utredningar.
Denna undersökning granskar och analyserar en inrättnings, Statsjärnvägarnas, produktivitetsutveckling under en relativt lång period, från år 1945 till år 1989. Det är välkänt att snabb produktivitetstillväxt är karaktäristisk för effektiva och dynamiska enheter. Av VR:s produktivitetstillväxtsiffror kan man därför också dra slutsatser om ifrågavarande inrättnings effektivitet. Tyngdpunkten ligger inte på en jämförelse av olika järnvägsinrättningar, även om undersökningen också innehåller ett avsnitt där produktiviteten vid olika europeiska järnvägar granskas.
För VR:s del utreder undersökningen också de faktorer som påverkat produktivitetstillväxten. Undersökningsresultaten ger dessutom vägledande information om VR:s kostnadsstruktur, produktionsteknologi och prissättningsprinciper.
Produktiviteten utvärderas med nästan samma metod som i undersökningen om Tullverket (Lehto 1989). Den metod som användes i Tullens analys lämpar sig för analysen av järnvägstjänster i synnerhet i det avseendet att järnvägarna också producerar flera olika tjänster.
Statsjärnvägarnas tjänster är indelade i två grundkategorier: tjänster för persontrafik och godstrafik. Såväl person- som godstrafikprestationen kan delas in i två komponenter: tonkilometer i ton och genomsnittlig transportlängd respektive personkilometer i antalet personresor och deras genomsnittliga längd. Den använda statistiska metoden producerar relativa vikter med vilka dessa delprestationer kan summeras vid bedömningen av totalprestationen och produktivitetsförändringarna. Prestationerna viktas med deras uppskattade kostnadselasticiteter. Dessa kostnadselasticiteter beskriver den procentuella förändring som en förändring på en procent i prestationen åstadkommer i kostnaderna. (AI-översättning)
- ISSN: 0358-5980
- ISBN: 951-9282-46-7
