Löneglidningar inom finländsk industri: en analys på individnivå
Den mikroekonomiska fördelningen av löneglidningen är i sig ett intressant forskningsobjekt. Men de mikroekonomiska grunderna för lönebildningen är viktiga också med tanke på hur ett avtalssystem baserat på bindande kollektivavtal fungerar i nationalekonomin. Bestämmer kollektivavtalen verkligen ökningen av den allmänna inkomstnivån i nationalekonomin, eller gör glidningarna hela systemets meningsfullhet till intet? Leder kollektivavtalssystemet och glidningarna tillsammans oundvikligen till en hög och ekonomiskt skadlig löneinflation? Är reallönerna eller nominallönerna rigida och förhindrar kollektivavtalssystemet lönernas flexibilitet? Forskningen om löneglidningar erbjuder indirekta svar också på dessa frågor.
I föreliggande avhandling utnyttjas ett panelmaterial hämtat ur industriarbetare och tjänstemän i Finland och en preliminär analys presenteras av hur den enskilde arbetarens och tjänstemannens löneökning bestäms som ett resultat av strukturförändringar, avtalsenliga höjningar och löneglidning. Genom att utnyttja lönematerial och kollektiv-, ram- och generalavtal beräknas för varje arbetstagare och tjänsteman i urvalet en uppskattning av vilken del av löneökningen beror på strukturella förändringar i anställningsförhållandet, vilken del på avtalsenliga höjningar och hur stor del som kan betraktas som egentlig löneglidning. På så sätt kan en uppskattning av de olika komponenternas inverkan på ökningen av den genomsnittliga inkomstnivån presenteras.
Med utnyttjande av denna beräkning analyseras och förklaras löneglidningar och deras fördelning på olika arbetstagare, tjänstemän och företag. Statistiska modeller om löneglidningar erbjuder en möjlighet att i ljuset av ny information utvärdera de mikroekonomiska grunderna för lönebildningen på företags- och individnivå. (AI-översättning)
- ISSN: 1236-7176
- ISBN: 951-9282-74-2
