Löneavkastning på utbildning: evidens från Finland
Referat
Enligt litteraturen är löneavkastningen av utbildning sannolikt positiv och betydande, till och med överraskande hög i jämförelse med avkastningen på ett extra år av formell utbildning i unga år. Risken för underinvestering i utbildning diskuteras i många länder, liksom inom EU. Slutsatserna är dock svåra att dra eftersom avkastningen på utbildning tycks bero på data, land och vald modell.
I denna studie estimeras avkastningen på utbildning med hjälp av de finländska Adult Education Surveys från 1990, 1995 och 2000, vilka i stor utsträckning inkluderar olika ”konkurrerande” former av humankapital. Resultaten från den grundläggande livscykelmodellen visar positiva avkastningar på utbildning. Koefficientskattningarna tyder på att en kurs i yrkesutbildning ökar den brutto timlönen med 1,3–1,8 procent.
I en modifierad modell som inkluderar faktisk arbetslivserfarenhet, utbildningsår samt ett mått på förmåga är avkastningen något lägre, omkring en procent, men fortfarande överraskande hög jämfört med avkastningen av ett extra år i formell utbildning.
Vidare presenteras resultat för företagsintern utbildning baserat på skattningar två år efter genomförd utbildning. Dessa visar positiva och betydande avkastningar för längre utbildningsinsatser. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att det finns underinvestering i utbildning även i Finland. Därför bör åtgärder för att integrera utbildning i det formella examensbaserade utbildningssystemet övervägas. (AI-översättning)
- ISSN: 1236-7176
- ISBN: 978-952-209-077-5
- Referat på finska
- Publicering i PDF-format
