Ledningens kvalitet, ekonomins förnyelse och produktivitet: en bedömning av läget i Finland

16.6.2017 Kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar Mika Maliranta

Orsakerna till Finlands ”produktivitetsgrop” oklara

I den ekonomisk-politiska debatten har man sökt förklaringar till Finlands svaga ekonomiska utveckling. Särskilt den långvariga nedgången i produktiviteten har väckt stor förvåning (Maliranta 2011). Den svaga produktivitetsutvecklingen har återspeglats i problem med kostnadskonkurrenskraften, vilka i sin tur verkar vara kopplade till att finländska företag har förlorat marknadsandelar på internationella exportmarknader (Kajanoja 2012; Maliranta och Vihriälä 2013; Maliranta 2014).

Samtidigt tyder långsiktiga indikatorer på tillväxt- och konkurrenskraft på att problemen inte ligger i ekonomins grundläggande faktorer; ekonomins och samhällets institutioner fungerar väl, arbetskraftens utbildningsnivå är hög och investeringarna i innovationer är fortsatt betydande (Pajarinen och Rouvinen 2014, s. 17). Dessa faktorer har tidigare gett resultat – före den nuvarande krisen var produktivitetstillväxten internationellt sett snabb inom många sektorer (Maliranta, Rouvinen och Ylä-Anttila 2010).

En förklaring till våra konkurrenskraftsproblem som har lyfts fram är brister i ledningskompetens (Haaparanta 2013). Det är naturligt att anta att god ledning är särskilt viktig i förändringssituationer, till exempel när företag förnyar sin produktion, sina arbetsuppgifter och organiseringen av arbetet. Ledningens betydelse betonas också i modern tillväxtteori (Acemoglu, Aghion och Zilibotti 2006).

Inom empirisk produktivitetsforskning har kvaliteten på ledning visat sig förklara produktivitetsskillnader både mellan länder (Bloom, Sadun och Van Reenen 2016) och mellan företag (och arbetsställen/organisationer) inom samma land (Bloom, Brynjolfsson m.fl. 2013; McCormack, Propper och Smith 2014). Ekonomisk tillväxt kan uppnås genom att öka användningen av insatsfaktorer (arbete och kapital) eller genom att förbättra produktiviteten. På lång sikt är produktivitetstillväxten avgörande.

Produktivitetstillväxten baseras på teknologisk utveckling. Genom teknologiska framsteg kan en större produktion uppnås med samma mängd arbete och kapital. Teknologi och ledningspraxis är nära sammankopplade, vilket gör det viktigt att studera dem parallellt (Bloom, Sadun m.fl. 2016). (AI-översättning)