Industrialisering i utvecklingsländer och därav följande handelsrelaterade omstruktureringsbegränsningar i Finland
Referat
Avhandlingen undersöker de konsekvenser som det förändrade mönstret i den internationella arbetsdelningen till följd av tredje världens industrialisering har haft på den finländska industri- och handelsstrukturen. De tre första kapitlen ger bakgrunden till resten av undersökningen genom att presentera a) befintliga teorier som förklarar strukturförändringar i den internationella arbetsdelningen, b) vissa faktorer i tredje världens industrialiseringsprocess och c) mönstret för den finländska ekonomins internationella specialisering. De följande tre kapitlen utgör kärnan i studien genom att undersöka effekterna av den nya industriella konkurrensen inom tre möjliga marknadsområden: a) importpenetration på de finländska hemmamarknaderna, b) importsubstitution på de tillväxtmarknaderna själva och c) exportkonkurrens på en tredje marknad. I synnerhet undersöks anpassningsbegränsningarna för de två finländska nettoexportsektorerna — konfektions- och skogsindustrin — separat. I det sista kapitlet undersöks överföringar av produktionskapital och teknologi för att belysa stadiet och mönstret för den finländska ekonomins internationalisering.
Det konstaterades att de strukturella egenskaperna hos den finländska utrikeshandeln och industriella specialiseringen i viss mån liknar dem hos industrialiserande utvecklingsländer. För Finland är tredje världens industrialiseringsprocess därför potentiellt konkurrenskraftig jämfört med de mest avancerade industrialiserade ekonomierna. Finlands ekonomiska relationer med tredje världen har varit mycket magra, och därav har importpenetrationens effekter på hemmamarknaderna och importsubstitutionens effekter i utvecklingsländerna förblivit mycket begränsade. Däremot kan de viktigaste omstruktureringsbegränsningarna bero på en intensifiering av exportkonkurrensen. Under 1970-talet minskade Finlands exportmarknadsandelar något, delvis till följd av ökad tredje världsexport, i synnerhet inom de sektorer på vilka dess relativa industriella konkurrenskraft och specialisering traditionellt har baserats. Icke desto mindre har Finland tills vidare lyckats relativt väl med att anpassa sig till den ökande tredje världskonkurrensen inom sina nettoexportsektorer. Inom skodons- och konfektionsindustrin har den relativa framgången berott på förekomsten av det bilaterala handelsnätverket med Sovjetunionen samt på sättet att specialisera sig på modeprodukter och specialprodukter. Inom skogsindustrin grundar sig Finlands konkurrenskraft idag på högavkastande pappersprodukter som åtnjuter förmånstullbehandling på de viktigaste exportmarknaderna i Europa, och därför kommer tredje världskonkurrensen på kort sikt inte att vara särskilt hård. (AI-översättning)
- ISSN: 0358-5980
- ISBN: 951-9281-50-9
