Hur ser strejker ut i statistikens ljus?
Början av år 2024 har varit en intressant tid vad gäller strejker. Utöver de sedvanliga strejkerna i anslutning till kollektivavtal har den serie politiska strejker som inleddes år 2023 fått en fortsättning med allt större omgångar. I och med att arbetskonflikter är starkt i fokus är det intressant att dyka djupare in i ämnet och utreda vad statistiken berättar om strejker. Hur har antalet strejker utvecklats under åren? Av vilka skäl strejkar man mest? Och hur förhåller sig Finlands arbetskonflikter till omvärlden? I statistiken finner vi svar på bl.a. dessa intressanta frågor.
I statistiken omfattar arbetsstridsåtgärder såväl strejker som andra former av arbetskonflikter såsom lockout, blockader och övertidsförbud. Formerna för arbetsstrider har statistikförts separat först från och med år 2021 och under båda statistikförda åren var alla arbetsstridsåtgärder strejker. Det är alltså troligt att merparten av även tidigare arbetsstridsåtgärder, i synnerhet mätt i förlorade arbetsdagar, är strejker, varför jag i denna text använder ordet strejk för att beskriva en arbetsstridsåtgärd. (AI-översättning)
