Hur kan jag vara till nytta? Forskning om offentlig tjänstemotivation i stark tillväxt
Referat
Med offentlig tjänstemotivation avses anställdas strävan att främja andra människors intressen – såsom tjänsteanvändarnas, folkets, samhällets eller hela mänsklighetens – i stället för det egna intresset. Tanken är förmodligen bekant för alla, men det vetenskapliga begreppet är det inte, eftersom det är relativt nytt. Merparten av de studier som behandlat det har publicerats på 2000-talet. I Finland har sådana studier ännu inte gjorts överhuvudtaget. Syftet med denna litteraturöversikt är att göra offentlig tjänstemotivation och forskningen kring den känd för såväl forskare som en bredare allmänhet.
Offentlig tjänstemotivations existens har bekräftats i ett flertal studier, och åtminstone i utvecklade länder är den starkare bland anställda inom den offentliga sektorn och även tredje sektorn än inom företagssektorn. Utvecklingen av dess varierande definitioner och mätinstrument ledde i år fram till en konsensus bland de ledande forskarna inom området och ett validerat mätinstrument. Det har fyra dimensioner – attraktion till offentlig tjänst, engagemang för offentliga värden, medkänsla och självuppoffring – som var och en omfattar fyra indikatorer för enkätundersökningar.
Offentlig tjänstemotivation är i allmänhet starkare hos kvinnor än hos män, och även hos äldre och mer välutbildade personer är den högre än hos andra. Med den korrelerar också ofta familjebakgrund och olika samhälleliga institutioner samt många drag i arbetsmiljön. Den kan försvagas av byråkrati, bristande överensstämmelse mellan den anställdes och arbetsmiljöns mål samt införandet av ekonomiska incitament. Det finns vissa indikationer på att offentlig tjänstemotivation i Finland skulle vara svagare än genomsnittet i internationell jämförelse och att välfärdsstatens expansion har trängt undan den.
Enligt ett flertal studier attraherar den offentliga sektorn anställda med starkare offentlig tjänstemotivation än genomsnittet, och dessa är mindre benägna än vanligt att säga upp sig, men de offentliga organisationerna kan också själva stärka den hos sin personal. I vissa studier har den konstaterats vara stark även inom tredje sektorn och i frivilligarbete. Bland yrkesgrupper verkar den vara som starkast inom vård- och utbildningssektorn samt hos personer i ledande ställning.
Offentlig tjänstemotivation har i forskningen inte konstaterats ha några som helst skadliga effekter. De tydligaste positiva effekterna har observerats på nivån för arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Eftersom offentlig tjänstemotivation och ekonomiska incitament såsom resultatbaserad lön ofta verkar vara alternativ till varandra, är en viktig fråga vilket av dem som är mer kostnadseffektivt och leder till bättre kvalitet. De internationella forskningsresultaten om resultatbaserad löns effekter på produktiviteten inom den offentliga sektorn har varit svaga. Det behövs mer forskning om hur offentlig tjänstemotivation påverkar prestationer och vilka incitament som främjar den. (AI-översättning)
- ISSN: 1795-2832 (tryckt), 2242-6914 (Online)
- ISBN: 978-952-209-118-5 (tryckt), 978-952-209-119-2 (Online)
- Publicering i PDF-format
