Essayer om utbildningsekonomi, fertilitet och psykisk hälsa

28.4.2023 Övriga publikationer Tiina Kuuppelomäki

Referat

Denna doktorsavhandling består av ett inledande kapitel samt fyra essäer inom området utbildningsekonomi. De två första essäerna undersöker icke-monetära effekter av gymnasieutbildning, medan de två senare fokuserar på mer traditionella arbetsmarknads- och utbildningsutfall i högskolekontexten. Samtliga essäer är empiriska och använder regression discontinuity-design (RDD) för kausal identifiering.

Den första essän undersöker om tillgång till gymnasieutbildning påverkar fertilitet och andra familjebildningsutfall genom att utnyttja antagningsgränser till gymnasiet. Studien fokuserar på nyutexaminerade från grundskolan och finner att gymnasieutbildning i genomsnitt inte påverkar kumulativ fertilitet eller andra familjebildningsutfall. Däremot indikerar de årliga skattningarna att antagning har en positiv effekt på kvinnors sannolikhet att gifta sig och att ha en högutbildad partner vid slutet av uppföljningsperioden. Vidare finns tecken på en ökning av tonårsfödande bland dem som är berättigade till gymnasieutbildning, vilket sannolikt speglar en förskjutningseffekt kopplad till senare examenstillfällen.

Den andra essän använder samma antagningsgränser till gymnasiet för att studera om selektivitet i gymnasieskolan påverkar individers psykiska hälsa. Resultaten visar att skolans selektivitet inte har några konsekventa effekter på vare sig kort- eller långsiktig psykisk hälsa, även om vissa positiva effekter observeras i samband med studentexamen.

Den tredje och fjärde essän flyttar fokus till universitetsutbildning inom tekniska utbildningar. Den tredje essän jämför två olika urvalsmetoder i Finland under tidigt 2000-tal och analyserar deras förmåga att identifiera studenter med hög motivation och förmåga. RDD används även för att skatta om förändringar i kvoter mellan urvalsgrupper hade kunnat förbättra examensfrekvens eller framtida inkomster. Resultaten visar att studenter som antas genom direktantagning presterar något bättre i sina studier, men att en expansion av denna antagningsväg sannolikt inte skulle vara samhällsekonomiskt motiverad. Detta motiveras av att direktantagna har lägre sannolikhet att påbörja ingenjörsstudier, att inträdesprovet bättre predicerar både examen och inkomster, samt att en ökad andel direktantagna enligt kausala skattningar inte skulle ha förbättrat utfall.

Den sista essän undersöker om antagning till det mest selektiva tekniska universitetet påverkar arbetsmarknadsutfall, givet att det näst bästa alternativet är ett annat tekniskt universitet. Resultaten visar inga signifikanta genomsnittliga effekter, men heterogenitetsanalyser indikerar positiva effekter för individer från lågutbildade familjer samt för dem som kommer från regioner utanför elituniversitetets närområde (Nyland). (AI-översättning)