Lönar sig utbildning alltid? – Löneutvecklingen för vissa yrkestitlar med högre utbildning 1995–2004

Övriga publikationer, Rapporter 7 Vesa Syrjä

Referat

I undersökningen granskades löneutvecklingen för ordinarie arbetstid för närmare hundra yrkestitlar som kräver hög utbildning under perioden 1995–2004 i förhållande till alla löntagare, löntagare inom den egna arbetsgivarsektorn och löntagare med samma utbildningsnivå. Därutöver utreddes de tjänste- och kollektivavtal som ingåtts under granskningsperioden samt de separata löneprogrammens inverkan på yrkestitlarnas löneutveckling. Merparten av undersökningens yrkestitlar kom från kommunsektorn och i synnerhet från den kvinnodominerade social- och hälsovårdsbranschen. Av statssektorns yrkestitlar hörde majoriteten till experter vid universitet och forskningsinstitut. Även yrkestitlar från den privata sektorn och kyrksektorn ingick. Det huvudsakliga materialet för undersökningen utgjordes av Statistikcentralens lönestrukturstatistik.

Löneutvecklingsgranskningen visade att endast mycket få av de undersökta titlarna nådde upp till den allmänna löneniväindexens utveckling under granskningsperioden. Jämfört med den egna arbetsgivarsektorn klarade sig kommunsektorns yrkestitlar bäst, men kommunsektorn i sig har haft en betydligt svagare löneutveckling än de övriga sektorerna. Nästan alla statssektorns yrkestitlar hamnade betydligt efter såväl det allmänna som statens löneniväindex. Även kyrk- och privatsektorns yrkestitlar klarade sig svagt.

Den långsamma löneutvecklingen för de undersökta yrkestitlarna framgick också vid jämförelse av den årliga lönenivån med samtliga löntagare och med löntagare inom den egna sektorn. Nästan alla yrkestitlars relativa ställning har under granskningsperioden förblivit oförändrad eller försämrats i förhållande till jämförelsegrupperna. Jämfört med övriga löntagare med samma utbildningsnivå ligger de flesta av de undersökta yrkestitlarna lönemässigt till och med tiotals procentenheter lägre. Yrkestitlarna har knappast förmått ta igen det lönegap som finns gentemot andra arbetstagare med motsvarande utbildningsnivå. Utbildnings- och kompetenskraven för flera yrkestitlar skärptes under granskningsperioden, men förändringarna syns långsamt i löneutvecklingen.

De jämlikhets- och förbundsvisa poster som ingick i de centraliserade inkomstpolitiska helhetsuppgörelserna har haft viss inverkan på yrkestitlarnas löneutveckling under de år då dessa poster har funnits tillgängliga. När lönesättningen eller tabelllönerna har höjts med enbart den minimiallmänna höjning som kollektivavtalen föreskriver har yrkestitlarna i regel hamnat allt mer efter det allmänna löneniväindexet. En orsak är de små löneglidningarna inom den offentliga sektorn.

Statens löneprogram Valpas och kyrksektorns Kirpas har inte i ljuset av lönestatistiken förbättrat de undersökta yrkestitlarnas relativa lönenivå. Däremot lyfte kommunsektorns Kunpas-program kommunsektorns yrkestitlars löner under granskningsperiodens sista år. Att rätta till eftersläpningen skulle dock kräva flera år. (AI-översättning)