Finländska företag i världen – gav kapitalet avkastning? Lönsamheten hos finländska företags utländska enheter åren 1994–2004
Referat
I denna rapport behandlas lönsamheten hos finländska företags utländska dotterbolag, vilken jämförs med avkastningen från affärsverksamheten i hemlandet åren 1994–2004. De utländska enheternas lönsamhet som helhet har varit svagare än lönsamheten hos den inhemska affärsverksamheten. Situationen har fortsatt densamma under hela de finländska företagens internationaliseringsexpansions 25-åriga historia.
Orsaken till produktivitetsskillnaden kan vara de överpriser som betalades vid köp av utländska företag. Sammanlagt betalades överpriser på cirka 16 miljarder euro för utländska objekt. I rapporten granskas företagsvis de största finländska företagsförvärven där det förvärvade objektet har varit ett utländskt företag. I dessa företagsförvärv betalades överpriser på 7 miljarder euro. När avkastningsförväntningarna inte infriades drogs överpriserna av som kostnader. Summan kan väl jämföras med de kostnader som bankkrisen i början av 1990-talet orsakade. Den kan inte betraktas enbart som förluster för företagen eller deras aktieägare. Det rörde sig om förlorad nationalinkomst, och de uteblivna skatteintäkterna uppgick till två miljarder euro.
De stora överpriserna och i flera fall misslyckade stora företagsförvärv räcker dock inte ensamma till för att förklara lönsamhetsskillnaderna. Orsaker kan sökas i den vinstöverföring mellan olika länder som koncernerna bedriver på det sätt som är mest fördelaktigt ur beskattnings- och vinstutdelningssynpunkt. Om avkastningsskillnaden beror på vinstöverföring tyder det på att Finland har lyckats väl i skattekonkurrensen. Mängden vinstöverföring kan inte uppskattas tillförlitligt.
Orsaken kan också vara skillnader i verksamhetsförutsättningar. I Finland är lönsamheten hos såväl industri- som handelsföretag bättre än i de centrala konkurrentländerna, varför det skulle vara förvånande om finländska företags utländska enheter hade avkastat bättre än den inhemska verksamheten.
I avkastningsgraden för utländska enheter finns stor branschvis variation. Skogsindustrins framgång har varit svag. Inom metallindustrin har de utländska enheterna möjligen avkastat bättre än den inhemska verksamheten, om den företagsspecifika variationen beaktas. Branschens genomsnittliga avkastning från utlandsverksamheten sänks av Nokias stora likvida placeringar på de internationella kapitalmarknaderna. Den dåliga avkastningsgraden inom servicebranscherna påverkas väsentligt av misslyckade investeringar inom telekommunikationssektorn. Inom kemiindustrin och övrig industri ligger de utländska enheternas avkastningsgrad på samma nivå som de inhemska enheternas eller något högre.
Det är motiverat att söka motiven för direktinvesteringar utomlands på annat håll än i strävan efter omedelbart bättre avkastning. Orsakerna är strategiska — med dem söks ett läge i närheten av växande marknader och marknadsmakt. (AI-översättning)
- ISSN: 1795-2832
- ISBN: 978-952-209-049-2
- Pressmeddelande på finska
- Publicering i PDF-format
