Variationerna i den privata konsumtionen i Finland 1963–1979
Inledning
De privata konsumtionsutgifterna utgör överlägset den största posten i bruttonationalproduktens användning. Följaktligen är en så god kännedom som möjligt om hushållens konsumtions- och sparbeteende väsentlig såväl för utarbetandet av makroekonomiska prognoser som för planeringen av ekonomisk politik. Även en liten felbedömning av sparkvoten leder på grund av konsumtionens stora vikt till en betydande under- eller överskattning av den totala efterfrågan. En underskattning av hushållens sparande (det vill säga en överskattning av konsumtionen) leder i ett försämrat konjunkturläge lätt till en överskattning av tillväxten och en alltför passiv ekonomisk politik med hänsyn till arbetslöshetsproblemet. Å andra sidan kan en överskattning av sparandet i ett högkonjunkturläge leda till en underskattning av inflationstrycken. Utöver konjunkturläget påverkar sparbeteendet också direkt och indirekt bl.a. tillväxtmöjligheterna på medellång och lång sikt samt utrikeshandelns balans.
En framgångsrik prognostisering av konsumtionen samt framför allt en på den inriktad ekonomisk politik förutsätter kännedom om hur hushållssektorns konsumtionsbeteende beror på de faktorer som påverkar det. Syftet med denna undersökning är att strukturera och kvantitativt bedöma vissa centrala faktorers effekter på variationerna i den privata konsumtionen. Tyngdpunkten ligger på en granskning av variationerna i hushållssektorns totala konsumtionsvolym, men separat undersöks också konsumtionen uppdelad efter varaktighetsklasser. Granskningen efter varaktighetsklasser syftar till att belysa hållbarkonsumtionens betydande roll för variationerna i den totala konsumtionen samt dess särskilda känslighet för bl.a. förändringar i penningmarknadens läge. Den empiriska granskningen genomförs med såväl års- som kvartalsmaterial, med tyngdpunkten dock på årsgranskningen.
Undersökningens struktur är följande. I kapitel 2 presenteras begreppet makrokonsumtionsfunktion samt genomförs en kortfattad och selektiv översikt av makrokonsumtionsfunktionens teori och finländsk konsumtionsforskning. Undersökningens tyngdpunkt ligger i kapitel 3, där resultaten av den empiriska undersökningen presenteras. Av de talrika möjliga faktorer som påverkar konsumtionen koncentrerar sig denna undersökning huvudsakligen på effekterna av inkomster, penningmarknadens stramhet (kreditreglering) samt inflation. I kapitel 4 utvärderas i ljuset av resultaten penning- och finanspolitikens effekter på konsumtionen samt diskuteras den ekonomiska politikens möjligheter att påverka den makroekonomiska utvecklingen via konsumtionen. I kapitel 5 presenteras ett sammandrag samt kortfattat vissa slutsatser. (AI-översättning)
- ISSN: 0358-5980
- ISBN: 951-9281-30-4
