Karriär- och löneutveckling bland tjänstemän inom industrin
Inledning
Intresset för företagens belönings- och hierarkipraxis har kontinuerligt ökat inom den ekonomiska forskningen. Flera olika teorier och hypoteser om dessa praxis har framförts under de senaste decennierna, men företagens faktiska beteende har hittills beskrivits mycket lite. Denna undersökning strävar efter att för sin del täppa till denna forskningslucka genom att utreda hur karriär- och löneutvecklingen för tjänstemän inom industrin har bestämts i Finland. Som grundmaterial i undersökningen används det kombinerade tvärsnitts- och tidsseriematerial som samlats in av Centralförbundet för Industriell och Ekonomisk Samverkan för åren 1980–1993, vilket möjliggör uppföljning av förändringar över tid i enskilda tjänstemäns ställning och lönesättning.
Tjänstemännen inom industrin består huvudsakligen av tre grupper: tekniska tjänstemän, industritjänstemän och högre tjänstemän. Tekniska tjänstemän är exempelvis arbetsledare, tekniker, byggmästare och maskinmästare som arbetar i tekniska uppgifter. Industritjänstemän (tidigare kontorspersonal) är oftast personer med kommersiell utbildning som arbetar vid industrianläggningar bl.a. som sekreterare, kassörer och löneräknare. Lönerna för tekniska tjänstemän och industritjänstemän regleras delvis genom kollektivavtal. Tjänstemän som placerar sig ovanför dessa avtal benämns högre tjänstemän.
Tekniska tjänstemän och industritjänstemän har var sina i avtalen definierade kravklasser för arbetsuppgifter. I denna undersökning kartläggs karriärutvecklingen för dessa tjänstemannagrupper genom att följa hur sannolika förändringar i de olika tjänstemännens kravnivå för arbetsuppgifter (löneklass) har varit under undersökningsperioden. I undersökningen utreds således hur vanliga olika löneklassövergångar är och vilka slags inkomstförändringar som har förknippats med dessa övergångar. Med hjälp av tjänstemännens bakgrundsegenskaper skisseras vilka faktorer som möjligen legat bakom de olika observerade karriärprofilerna. Helhetsbilden kompletteras genom att också granska effekterna av byte av arbetsplats på tjänstemännens karriärutveckling. Likaså undersöks tjänstemännens omsättning i olika konjunktursituationer. För samtliga tjänstemannagrupper kartläggs dessutom lönrörligheten genom att undersöka de förändringar i tjänstemännens relativa löneställning som förekommit över tid. Eftersom den interna rörligheten bland industritjänstemän kartläggs för första gången i denna undersökning genomförs de centrala granskningarna också separat för män och kvinnor samt för fyra avtalsområden (kemi-, metall-, skogs- och byggnadsindustrin).
Undersökningen fortskrider på följande sätt. I kapitel 2 beskrivs kortfattat lönesättningssystemet för industritjänstemän samt allmänt de teoretiska överväganden som hänger samman med företagens belöningssystem. I kapitel 3 presenteras det använda materialet först allmänt och sedan separat för tekniska tjänstemän och industritjänstemän, vars karriärutveckling följs närmare i det följande. I kapitel 4 undersöks hur marknaden för tekniska tjänstemän fungerar; sambanden mellan tjänstemännens karriärutveckling, lönesättning, rörlighet och omsättning. I kapitel 5 genomförs motsvarande granskningar för industritjänstemännen. I kapitel 6 undersöks lönerörligheten för samtliga tjänstemannagrupper genom att studera hur vanliga förändringar i relativ löneställning under olika perioder har varit. Undersökningens slutsatser presenteras avslutningsvis i kapitel 7. (AI-översättning)
- ISSN: 1236-7176
- ISBN: 951-9282-82-3
