Jaktplanen skakar bytesbalansen, inte konkurrenskraften

17.9.2026 Prognoser, Ekonomiska prognoser, Separata artiklar Juho Koistinen

Finlands BNP växte med 0,8 procent under första kvartalet 2026 jämfört med föregående kvartal, medan andra kvartalets tillväxt avtog till 0,4 procent. Bakom siffrorna ligger statsrådets beslut från slutet av 2021 om att köpa 64 multirollstridsflygplan från USA – Finlands historiskt största försvarsinvestering, värd cirka tio miljarder euro, med leveranser 2026–2030. Detta orsakar stora kvartalsvisa svängningar i de offentliga investeringarna och importen.

Variationen syns dock inte på samma sätt i den inhemska produktionen: förädlingsvärdet växte 0,5 procent under första kvartalet och 0,8 procent under andra, alltså snabbare samtidigt som BNP-tillväxten avtog. Förklaringen är att importerade stridsflygplan bokförs både som investering och import, vilket inte i sig ökar BNP, medan tillhörande produktskatter höjde BNP under första kvartalet.

Den ökande importen av försvarsmateriel innebär inte ett konkurrenskraftsproblem, eftersom anskaffningen bygger på ett strategiskt statligt beslut utan realistiskt inhemskt alternativ. Handelsbalansens försvagning under kommande år bör därför inte tolkas som ett tecken på strukturella konkurrenskraftsproblem – i stället bör man följa exportvolymer, marknadsandelar, nya order och kostnadskonkurrenskraft. (AI-översättning)