Inkomstfördelning och totalefterfrågan
Inledning
I denna empiriska undersökning strävas efter att utreda växelverkansförhållandena mellan inkomstfördelningen och den s.k. realekonomiska utvecklingen.
Den diskussion som förts om frågan i Finland har präglats av antingen alltför stor exportcentrering eller en orealistisk uppfattning om en fullständigt konkurrerande ekonomi. Därvid har man exempelvis kunnat förvänta sig att en uppgång i reallönerna — allt annat lika — alltid skulle påverka såväl produktionen som sysselsättningen negativt.
Ett realistiskt tänkande måste dock beakta effekterna av förändringen i inkomstfördelningen också på konsumtionsefterfrågan. Denna synpunkt har de s.k. underkonsumtionsteorierna strävat efter att betona.
Förändringar i inkomstfördelningen har otvivelaktigt motstridiga effekter med tanke på tillväxten i efterfrågan, produktion och sysselsättning. Slutresultatet kan uppenbarligen inte härledas enbart genom reflektion. Behovet av empirisk forskning för att klarlägga frågan är uppenbart.
Inkomstfördelning är ett tämligen mångdimensionellt begrepp. Således talar man om bruttoinkomstfördelning och fördelning av disponibla inkomster. Det är uppenbart att såväl bruttoinkomstfördelningen som fördelningen av disponibla inkomster har betydelse för realekonomiska händelser och vice versa. Av flera skäl har denna undersökning dock tvingats hålla sig enbart till bruttoinkomstfördelningen.
Granskningen är till sin karaktär relativt kortsiktig. Detta beror bl.a. på den klyfta som för närvarande kan sägas råda mellan kortsiktiga och långsiktiga granskningar av ekonomiska skeenden. Att överbrygga klyftan är inte i detta skede primärt en uppgift för empirisk forskning. (AI-översättning)
- ISSN: 0358-5980
- ISBN: 951-9281-08-8
