Essäer om beskattningens makroekonomiska effekter

4.12.2012 Övriga publikationer, Studier 113 Markku Lehmus

Referat

Denna avhandling undersöker effekterna av arbets- och konsumtionsskatter på ekonomisk utveckling och fördelningsfrågor. För att analysera dessa använder jag i den första essän en makroekonometrisk modell av keynesiansk typ, medan jag i den andra och tredje essän använder en dynamisk allmän jämviktsmodell med heterogena agenter.

I den första essän analyserar jag effekterna av arbetsbeskattning på sysselsättning och tillväxt. Jag undersöker även effekterna av andra finanspolitiska instrument, såsom offentlig konsumtion. Fokus ligger på finanspolitiska chocker som är budgetneutrala för staten. Analysen genomförs med en makroekonomisk modell (EMMA) utvecklad vid Löntagarnas forskningsinstitut. Modellen är keynesiansk på kort sikt, men dess långsiktiga jämviktsläge bestäms av ekonomins utbudssida. Modellens parametrar är huvudsakligen estimerade med finländska makrodata. Resultaten visar att en sänkning av inkomstskattesatsen med en procentenhet, finansierad genom ökad statsskuld, ökar BNP med 0,58 procent och sysselsättningen med 0,25 procent på lång sikt. En motsvarande skattesänkning som finansieras genom minskade offentliga utgifter ger en liknande långsiktig ökning i BNP och sysselsättning, även om de kortsiktiga effekterna är negativa.

Den andra essän analyserar effekterna av en skattereform som flyttar skattebördan från arbete till konsumtion. Detta innebär också att progressiviteten i arbetsbeskattningen måste beaktas. Även om denna typ av reform har blivit mer populär, är dess positiva effekter omdiskuterade, eftersom konsumtionsskattens motverkande effekt på arbetsutbudet gör nettoeffekten på produktionen osäker. För att analysera dessa frågor konstruerar jag en dynamisk allmän jämviktsmodell med heterogena agenter, kalibrerad för att motsvara centrala drag i den finländska ekonomin, särskilt arbetsmarknadens egenskaper, med hjälp av både mikro- och makrodata. Utöver effekter på produktion och sysselsättning analyseras särskilt reformens effekter på inkomst- och förmögenhetsfördelning. Resultaten visar att avskaffad progressivitet i arbetsbeskattningen ökar produktionen genom ökad kapitalackumulation, men på bekostnad av något ökad ojämlikhet. En reform där progressiv arbetsbeskattning ersätts med en proportionell konsumtionsskatt leder till en betydande ökning av kapitalackumulationen, en marginell förändring i arbetsutbudet och bruttoarbetsinkomsternas fördelning, men en relativt stor ökning av förmögenhetskoncentrationen.

I den tredje essän analyserar jag fördelnings- och sysselsättningseffekterna av förändringar i arbetsbeskattningen i Finland under perioden 1996–2008. Bakgrunden är att arbetsinkomstbeskattningen minskade avsevärt under denna period, samtidigt som ekonomin växte snabbt. Samtidigt ökade dock ojämlikheten kraftigt, även i internationell jämförelse enligt OECD:s rapporter. Studien syftar därför till att undersöka i vilken utsträckning skattesänkningarna bidrog till denna utveckling samt hur mycket sysselsättningen ökade till följd av reformerna. För detta ändamål används en dynamisk allmän jämviktsmodell med heterogena agenter, kalibrerad för den finländska ekonomin och baserad på samma ramverk som i den andra essän, men där progressiv beskattning explicit inkluderas. Resultaten visar att sänkningarna i arbetsinkomstskatten marginellt ökade Gini-koefficienten för nettoarbetsinkomster och bidrog till en ökad förmögenhetskoncentration. Sysselsättningseffekterna av reformerna var måttliga men statistiskt signifikanta. (AI-översättning)