Effekterna av hälsobaserad livsmedelsbeskattning på befolkningens hälsa och hälsoskillnader
Referat
Sjukdomar relaterade till övervikt utgör i dag ett av de mest centrala folkhälsoproblemen, och andelen överviktiga fortsätter att öka. Övervikt är betydligt vanligare bland personer med låg socioekonomisk bakgrund, och särskilt oroande är ökningen av övervikt bland barn och unga. Samtidigt har den totala konsumtionen av godis och läskedrycker ökat och deras relativa priser sjunkit. Konsumtionen av grönsaker och frukt är däremot fortfarande lägre än vad kostrekommendationerna föreskriver. Mot denna bakgrund finns det goda skäl att fråga om förekomsten av övervikt skulle kunna minskas och hälsan förbättras genom att beakta livsmedlens hälsoeffekter i beskattningen.
I denna studie analyserar vi hur en skärpning av beskattningen av sockerhaltiga produkter och en sänkning av beskattningen på grönsaker, frukt och fisk skulle påverka livsmedelsutgifter, deras fördelning – särskilt mellan olika inkomstgrupper – samt efterfrågan på olika produkter. Detta görs genom att estimera en modern efterfrågemodell för livsmedel baserad på finländska konsumtionsdata. När förändringarna i efterfrågan har fastställts beräknar vi hur till exempel energiintaget från livsmedel förändras, varefter vi med stöd av nutritionsepidemiologisk forskning kan bedöma effekterna på övervikt samt förekomsten av typ 2-diabetes och kranskärlssjukdom.
Resultaten visar att efterfrågan på godis, läskedrycker och glass minskar avsevärt till följd av en sockerskatt. Detta minskar i sin tur förekomsten av övervikt och därmed incidensen av typ 2-diabetes i betydande grad. Även incidensen av kranskärlssjukdom minskar. Effekterna av en sockerskatt kan betraktas som betydande, särskilt eftersom skattereglering är relativt kostnadseffektiv. Resultaten ger också visst stöd för att effekterna kan vara större bland låginkomsttagare, vilket innebär att en sockerskatt sannolikt kan bidra till att minska hälsoskillnader. Effekterna av den skatt på godis, läskedrycker och glass som infördes i början av 2011 är ungefär hälften så stora som effekterna av en sockerskatt.
Efterfrågan på grönsaker, frukt och fisk ökar när beskattningen sänks, vilket genom ett ökat intag av gynnsamma näringsämnen minskar förekomsten av kranskärlssjukdom. En möjlig nackdel med momssänkningar är att det totala energiintaget inte nödvändigtvis minskar, om konsumenterna inte i tillräcklig utsträckning ersätter annan konsumtion när exempelvis fiskkonsumtionen ökar. (AI-översättning)
Publikationsinformation
Kotakorpi, K., Härkänen, T., Pietinen, P., Reinivuo, H., Suoniemi, I. & Pirttilä, J. (2011), Terveysperusteisen elintarvikeverotuksen vaikutukset kansalaisten terveydentilaan ja terveyseroihin, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Rapport 7/2011.
- ISSN: 1236-7176 (Online)
- Publicering i PDF-format
