Diskreta inkomstresponser på skatteincitament: empiriska belägg och implikationer
Referat
Vi studerar konsekvenserna av diskreta snarare än kontinuerliga inkomstvaluppsättningar på individers responser på inkomstskatter. I vår empiriska tillämpning utnyttjar vi en inkomsttrösklar skapad av studiestödssystemet för högskolestuderande i Finland och en reform som förflyttade denna tröskelns placering. Vi finner att reformen, som förändrade inkomstskatteschemat genom att öka tröskelns placering från 9 000 euro till 12 000 euro, påverkade inkomstfördelningen från inkomster på ungefär 2 000 euro och uppåt. Eftersom skatteschemat inte förändrades kring dessa lägre inkomster utgör den vittomfattande responsen på reformen ett pussel ur ett standardmodellperspektiv. Vi utvecklar ytterligare resultat, teoretiska argument och en simuleringsmodell som alla tyder på att förskjutningen av fördelningen kan förklaras med diskreta inkomstval. Dessutom diskuterar vi välfärdsimplikationerna av diskreta inkomstval och finner att välfärdsförluster kan vara större än empiriskt skattade om det underliggande beteendet är begränsat av diskreta inkomster och dessa antas representeras av kontinuerliga inkomstval. (AI-översättning)
- ISSN: 1795-1801 (Online)
- ISBN: 978-952-209-180-2 (Online)
- JEL: H21, H24, J22
- Pressmeddelande på finska
- Publicering i PDF-format
