Att kombinera deltidsarbete och sociala förmåner: empiriska belägg från Finland

Working Papers Salla Kalin, Tomi Kyyrä, Tuomas Matikka

Referat

Vi använder detaljerade, befolkningsomfattande data från Finland för att tillhandahålla belägg för hur inkomstfribeloppspolitik påverkar deltidsarbete under arbetslöshetsperioder, och beskriver de långsiktiga trenderna i att kombinera deltidsarbete och sociala förmåner. Vi finner att deltidsarbete under mottagandet av arbetslöshetsförmåner är starkt koncentrerat till service- samt social- och hälsovårdssektorerna, och att kvinnor deltar i deltidsarbete betydligt mer allmänt än män (25 % respektive 12 % av förmånsmottagarna). Andelen deltidsarbetande bland förmånsmottagarna ökade kraftigt från 10 % till 18 % under några år efter genomförandet av inkomstfribelopp inom arbetslöshetsförmåner och bostadsbidrag, vilka tillät individer att tjäna upp till 300 euro per månad utan reducering av deras förmåner. Genom att utnyttja variationen i reformernas påverkan på incitament mellan individer berättigade till olika typer av förmåner skattar vi en ökning på 16–28 % i deltagandet i deltidsarbete till följd av genomförandet av inkomstfribelopp. Vi finner dock inga belägg för ekonomiskt signifikanta positiva eller negativa effekter av ökat deltagande i deltidsarbete på övergångar till heltidsanställning. (AI-översättning)

Publikationsinformation

Kalin, S., Kyyrä, T. & Matikka, T. (2024), Combining Part-Time Work and Social Benefits: Empirical Evidence from Finland, IZA DP No. 16904.