Köpkraftsutvecklingen för olika typfamiljer 2006–2014 – resultat och iakttagelser
Referat
Syftet med denna rapport är att diskutera hur Löntagarnas forskningsinstituts typfamiljeberäkningar kunde utvecklas i fortsättningen. Detta mål närmades genom att göra nya beräkningar modifierade utifrån 2013 års typfamiljeberäkningar. I de modifierade typfamiljeberäkningarna togs åren 2006–2014 som granskningsperiod, och dessutom gjordes några ändringar i beräkningarnas antaganden. Åren 2013 och 2014 är prognoser. Den mest betydande ändringen var att två nya typfamiljer inkluderades i beräkningarna. Dessa typfamiljer representerar ett pensionärspar med arbetspension samt en ensamboende arbetslös som uppbär inkomstrelaterad dagpenning. Dessutom lades ett bostadslån på 250 000 euro till för det tidigare skuldfria tjänstemannaparet i högre ställning.
Under granskningsperioden 2006–2014 ökar de nominella disponibla inkomsterna mest för förmånsmottagare och svagast för löntagare. Utöver bruttoinkomster och erhållna inkomstöverföringar utvecklas också beskattningen gynnsammare för förmånsmottagare än för löntagare. Skillnaderna i typfamiljernas konsumtionskorgar leder till att inflationen skiljer sig åt mellan typfamiljerna. I synnerhet boendeformen avgör på ett avgörande sätt typfamiljernas inflation; för hyresgäster är inflationen högre än för ägarboendefamiljer. Realinkomsterna ökar mest för förmånsmottagare, i synnerhet pensionärer, och minst för löntagare. Inkomsterna i euro per konsumtionsenhet är trots sin svagare utveckling huvudsakligen större för löntagare än för förmånsmottagare.
Utifrån de modifierade typfamiljeberäkningarna kan man konstatera att familjernas struktur och antaganden i framtida typfamiljeberäkningar bör ses över på nytt. Att inkludera nya typfamiljer i beräkningarna kan ge en mer heltäckande bild av köpkraftsutvecklingen för olika hushåll. Med tanke på framtida typfamiljeberäkningar kunde det också vara på sin plats att överväga om tjänstemannaparet i högre ställning för bättre jämförbarhet borde antas vara en barnfamilj. I framtida typfamiljeberäkningar bör strukturen på familjernas konsumtionskorgar och beräkningssättet för den familjespecifika inflationen granskas grundligt. I synnerhet boendeformens effekt bör beaktas i dem. Om en granskningsperiod bestående av flera år används i typfamiljeberäkningarna bör det noteras att typfamiljernas medlemmar alltid representerar genomsnittspersoner för respektive år. Exempelvis inkomsterna för den genomsnittliga pensionär med arbetspension i beräkningarna utvecklas avsevärt bättre än de löpande arbetspensionerna. Typfamiljegranskning har från början gjorts enbart för två prognosår, varvid denna typ av saker inte har varit centrala. (AI-översättning)
- ISSN: 1795-1801 (Online)
- ISBN: 978-952-209-126-0 (Online)
- Publicering i PDF-format