Löneglidningar som flexibilitetsfaktor i finländsk lönebildning

Working Papers 334 Paolo Fornaro, Mika Maliranta

Referat

I artikeln undersöks makroflexibiliteten i lönebildningen inom Finlands företagssektor med hjälp av individdata. I synnerhet utreds i vilken utsträckning de s.k. löneglidningarna, det vill säga löneförhöjningar som överstiger avtalshöjningarna, har fungerat som en flexibilitetsfaktor i lönebildningen med avseende på konjunkturer, regionala skillnader och skillnader mellan arbetstagare. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt mätningsaspekter. Vi mäter löneinflatonen med den årliga förändringen i lönerna för arbetstagare som fortsatt hos samma arbetsgivare i samma arbetsuppgift, med hjälp av lönestrukturmaterial på personnivå. Vi bedömer att löneglidningen på detta sätt kan mätas mer exakt än från officiell lönestatistik, eftersom förändringar i arbetstagarstrukturer kan beaktas noggrant. Vi observerar att den på detta sätt mätta löneglidningen har varit en betydande flexibilitetsfaktor i finländsk lönebildning. Vi granskar också löneutvecklingen för arbetstagare som bytt arbetsuppgift eller arbetsplats och observerar bland dem i många avseenden liknande dynamik, men i viss mån i ännu starkare form. Resultaten tyder på att de senaste årens kraftiga minskning av arbetslösheten och ökningen av heltidssysselsättningen inte leder till lika stort hot om löneinflatonen som man kan förvänta sig på basis av statistikuppgifterna från tidigare år. (AI-översättning)