1. Publikationer
2. Slutrapport för uppföljningsstudien av reformen av studentantagningen

Slutrapport för uppföljningsstudien av reformen av studentantagningen

Beskrivning

Till följd av reformen av studentantagningen som genomfördes under åren 2018–2020 har högskolorna övergått till att välja majoriteten av sina studerande via betygsantagning i stället för tidigare ämnes- eller programvisa urvalsprov, och innehållet i urvalsproven har reformerats. Syftet med reformen har varit att påskynda övergången till högre utbildning samt att förbättra allokeringen av studieplatser.

Syftet med uppföljningsstudien är att utvärdera om reformen uppnådde sina centrala mål. Studien undersöker om övergången från andra till tredje utbildningsstadiet påskyndades samt om reformen ledde till förändringar i allokeringen av studieplatser. Den senare frågan analyseras både ur ett effektivitetsperspektiv och ur ett jämlikhets- och likabehandlingsperspektiv. Därtill granskas förändringar i sammansättningen av antagna studenter med avseende på bakgrundsvariabler såsom socioekonomisk bakgrund och kön.

Slutrapporten presenterar deskriptiva resultat om förändringar i det så kallade ansökningstrycket (”hakijasuma”), det vill säga ökningen av antalet sökande till högre utbildning över tid. Rapporten innehåller även beskrivande statistik över sökbeteende och studenturval under perioden 2015–2021.

Utöver den deskriptiva analysen presenteras även resultat om effekterna av en ökad andel betygsantagning. Övergången från urvalsprov till betygsantagning varierade mellan utbildningsområden. I vissa studieområden användes betygsantagning redan före reformen, medan andra områden i hög grad baserades på urvalsprov. Detta skapar en empirisk variation som möjliggör analys av reformens effekter.

Resultaten visar att reformen har effektiviserat ansökningsbeteendet genom att sökande i större utsträckning ansöker till fler utbildningsalternativ och i högre grad även till alternativ utanför den egna hemregionen. Reformen tycks också ha ökat andelen 19-åringar bland antagna och bland dem som tackar ja till studieplats. Dessa resultat är i linje med reformens effektiviseringsmål. Samtidigt observeras inga betydande effekter på könsfördelning eller socioekonomisk bakgrund bland antagna eller antagningsgodkända studenter.

Det har ännu inte varit möjligt att analysera reformens effekter på fullföljandet av högskolestudier. Däremot visar resultaten att reformen ökade sannolikheten för att antagna studenter senare söker en ny studieplats.

Sammanfattningsvis tyder resultaten på att reformen delvis har uppnått sina mål avseende effektivisering av övergången till högre utbildning. Samtidigt påvisas varken positiva eller negativa effekter på social rörlighet. Effekterna på utbildningsallokeringens effektivitet bör dock följas upp vidare, särskilt vad gäller sannolikheten att fullfölja examen. (AI-översättning)

Publikationsinformation

Karhunen, H., Pekkarinen, T., Suhonen, T. & Virkola, T. (2022), Opiskelijavalintauudistuksen seurantatutkimuksen loppuraportti, VATT Mimeo 67, Statens ekonomiska forskningscentral VATT.

• ISSN: 1798-0321 (Online)
• ISBN: 978-952-274-287-2 (Online)