Essäer om strukturell och teknologisk förändring

15.8.2024 Övriga publikationer Aapo Stenhammar

Referat

Avhandlingens tre essäer belyser hur strukturella och teknologiska förändringar påverkar individer och samhälle. Resultaten visar att även om ekonomiska reformer kan vara fördelaktiga på lång sikt, måste deras kortsiktiga politiska och sociala konsekvenser beaktas.

De första essäerna analyserar 1969 års åkerreserveringslag, som möjliggjorde nedläggning av jordbruk över två hektar mot ekonomisk ersättning. Studien visar att barn till jordbrukare som lade ned sina gårdar på grund av lagen uppnådde högre utbildningsnivå, flyttade till städer tidigare och hade högre inkomster än sina jämförelsegrupper. Jordbrukarna själva flyttade däremot inte efter nedläggningen, och deras inkomster påverkades inte. Lagen minskade inte heller i någon större utsträckning jordbrukets överproduktion, trots att detta var dess syfte.

I den andra essän analyseras de politiska konsekvenserna av lagen, som bland annat tog sig uttryck i ett ökat stöd för Finlands landsbygdsparti (SMP). Stenhammar argumenterar för att denna utveckling främst drevs av identitetsrelaterade faktorer bland jordbrukare, där lagen uppfattades som kränkande, samt av dess negativa effekter på landsbygdssamhällen. Motståndet var således inte i första hand ekonomiskt motiverat.

I den tredje essän studerar Stenhammar tillsammans med Johannes Hirvonen och Joonas Tuhkuri effekterna av teknologiinvesteringar på industriföretagens arbetskraft. Resultaten visar att sådana investeringar inte minskar sysselsättningen, utan tvärtom ökar den, och att kompetenskraven inte förändras nämnvärt. Företagen fokuserar i stället på att expandera produktionen och introducera nya produkter på marknaden.

Studien baseras på över 300 000 formulär från 1969 års jordbruksräkning, vilka digitaliserades med hjälp av en AI-baserad applikation utvecklad av Stenhammar. Uppgifterna kopplades till individbaserade register från Statistikcentralen. Kausala effekter analyserades med hjälp av kvasi-experimentella metoder.

Avhandlingen visar att individer ofta upplever strukturella förändringar som svåra att anpassa sig till, vilket också återspeglas i politiskt beteende genom stöd till partier som motsätter sig förändring. Resultaten indikerar dessutom att ekonomisk kompensation i sig inte är tillräcklig för att minska motståndet mot förändring; även faktorer som yrkesidentitet och sociala gemenskaper måste beaktas. (AI-översättning)