Essäer om skatternas och transfereringarnas effekter på arbetsutbud och migration

16.8.2024 Övriga publikationer Salla Kalin

Referat

Denna avhandling består av ett inledande kapitel samt tre separata essäer inom offentlig ekonomi och arbetsmarknadsekonomi.

I den första essän, skriven tillsammans med Tuomas Matikka och Tomi Kyyrä, analyseras effekterna av införandet av skyddsdelar i arbetslöshetsförmåner och bostadsstöd på arbete under arbetslöshet samt övergången till heltidsanställning. Skyddsdelarna ökade incitamenten till arbete under arbetslöshet genom att tillåta arbetsinkomster under 300 euro per månad utan att påverka nivån på socialförmåner. Den deskriptiva analysen visar att arbete under arbetslöshet med jämkad dagpenning är betydligt vanligare bland kvinnor samt inom service-, hälso- och omsorgssektorerna. Resultaten visar att införandet av skyddsdelarna ökade arbete under arbetslöshet med 17–28 procent. Däremot finns inga belägg för att reformen påverkade övergången till heltidsanställning, vare sig positivt eller negativt.

I den andra essän studeras studenters övergång till det allmänna bostadsstödet och hur detta påverkar deras arbetsutbud och studier. Reformen förändrade arbetsincitamenten i olika riktningar beroende på studentgrupp, vilket möjliggjorde en jämförelse mellan grupper med en difference-in-differences-ansats. Resultaten visar att studenter reagerar marginellt på förändringar i den effektiva marginalskatten, och endast måttligt på förändringar i studiestödets nivå. Studenter vars stöd ökade efter reformen tjänade i genomsnitt cirka 5 procent (ungefär 450 euro) mindre per år jämfört med kontrollgruppen vars stöd minskade. Reformen hade dock ingen effekt på avklarade studiepoäng, betyg eller sannolikheten att ta examen.

Den tredje essän analyserar skatternas betydelse för internationell migration i Finland. Studien är genomförd tillsammans med Kaisa Kotakorpi, Ilpo Kauppinen och Jukka Pirttilä. Resultaten visar att skattenivån i destinationslandet har en negativ effekt på finländares flyttbeslut, men effekten är ekonomiskt sett mycket liten – i praktiken nära noll. Effekten är något större för höginkomsttagare än för befolkningen i genomsnitt, men även där mycket nära noll. Vissa yrkesgrupper uppvisar större känslighet, men även dessa skattningar ligger genomgående mycket nära noll. (AI-översättning)