1. Publikationer
2. Utredning om effekterna av nedskärningar i socialskyddet på anställda inom privata tjänstesektorer

Utredning om effekterna av nedskärningar i socialskyddet på anställda inom privata tjänstesektorer

Referat

I denna utredning analyseras effekterna av den finländska regeringen under statsminister Petteri Orpo av genomförda försämringar i arbetslöshetsförmåner, allmänt bostadsbidrag och utkomststöd på försörjningen och sysselsättningen bland arbetstagare inom Servicefackets (PAM) branscher.

Huvudsaklig analysmetod är beräkningar baserade på mikrosimuleringsmodellen SISU. Därtill genomförs deskriptiva statistiska analyser med hjälp av Statistikcentralens inkomstregisterdata samt FPA:s statistik över utkomststöd. Dessa används för att bedöma effekterna av förändringarna i arbetslöshetsskydd, bostadsbidrag och utkomststöd för olika grupper av arbetstagare, uppdelat efter kön, deltidsarbete och inkomstnivå. När det gäller sysselsättningseffekter granskas tidigare forskningslitteratur om incitamentseffekter av avskaffandet av skyddsdel (inkomstfribelopp).

SISU-modellberäkningarna visar att de disponibla inkomsterna minskar för cirka en fjärdedel av de anställda inom servicesektorn. Före reformerna erhöll omkring en sjättedel av de anställda bostadsbidrag, medan andelen efter reformerna sjunker till ungefär en tiondel. Nivån på bostadsbidraget minskar med omkring en tredjedel. Även andelen mottagare av arbetslöshetsförmåner minskar, men i betydligt mindre omfattning. Reformerna ökar behovet av utkomststöd; andelen mottagare stiger från 2,7 procent till 4,1 procent och det totala behovet ökar.

Enligt SISU-beräkningarna drabbas deltidsanställda, särskilt kvinnor, samt lägre inkomstdeciler inom servicesektorn hårdast av förändringarna. Effekterna för heltidsanställda är mer begränsade.

Bland mottagare av jämkad arbetslöshetsförmån är minskningen i disponibel inkomst större än i andra grupper inom servicesektorn. För denna grupp ökar även behovet av utkomststöd mest. Cirka sju procent av de anställda inom servicesektorn mottog jämkad arbetslöshetsförmån.

De deskriptiva analyserna av inkomstregisterdata visar liknande mönster: andelen mottagare av förmåner och deras genomsnittliga nivåer har minskat, särskilt bland deltidsanställda. Tidigare forskning och färska enkäter från arbetslöshetskassor stödjer slutsatsen att avskaffandet av skyddsdel försämrar de ekonomiska incitamenten för deltidsarbete, medan effekterna på övergången till heltidsarbete är små. (AI-översättning)

• ISSN: 2984-3308 (Online)
• ISBN: 978-952-209-229-8 (Online)
• JEL: I38, H53, H55, J21, D31
• Publicering i PDF-format