Avreglerade elmarknader – marknadsstruktur och myndigheternas uppgifter

Övriga publikationer, Studier 57 Eero Lehto

Inledning

Denna undersökning granskar utvecklingstrenderna för Finlands elförsörjning och utvärderar effekterna av marknadmekanismens förankring. I undersökningen utvärderas också hur elmarknaderna borde utvecklas med det allmänna välståndet som kriterium, ett begrepp som definieras på annat ställe i undersökningen.

För elmarknadernas utveckling har på senare tid varit karaktäristiskt bolagiseringar av distributionselverken, fusioner och förändringar i ägarstrukturen, vilket också återspeglats i distributionselverkens verksamhetsmässiga mål. Vinstmaximiseringens betydelse har förmodligen betonats. I själva elproduktionen har förändringarna varit mer begränsade.

Den enskilt mest betydande åtgärd från myndigheternas sida som påverkar elmarknaderna är stiftandet av elmarknadslagen. Med elmarknadslagen försöker man åstadkomma konkurrens i elförsäljningen. Elöverföring och lokaldistribution förblir monopol. Elmarknadslagen påverkar elproduktionen och grossistmarknaderna genom att liberalisera villkoren för elimport samt kraftverksbyggande.

I undersökningen utvärderas elmarknadslagen och dess tillämpning i praktiken i bred utsträckning. Central uppmärksamhet ägnas åt vilka slags åtgärder elmarknadslagen förutsätter av myndigheterna vid påverkan på prissättningen av monopoltjänster och andra tjänster inom sfären för ofullständig konkurrens. I undersökningen granskas också separat behovet av direkt prisreglering.

Grossistelmarknaderna i Finland består av handel med avtalsel samt handel med tillfällighetselen mellan olika grupperingar – huvudsakligen Imatran Voima (IVO) och Teollisuuden Voimansiirto (TVS). I undersökningen utvärderas under vilka förutsättningar Finlands grossistelmarknader skulle kunna utvecklas till öppna och konkurrensutsatta marknader. I detta sammanhang uppmärksammas också att den centrala och mest förmånliga delen av Finlands elproduktionskapacitet är av sådan typ att den för närvarande inte kan utvidgas. Detta gäller vattenkraft, kärnkraft samt i begränsad utsträckning också mottryckskraft. I undersökningen analyseras därför separat effekterna av självkostnadsprissättning och av skatter som uppbärs av fiskala skäl på elförbrukningens mängd och pris under rådande produktionsutvidgningsbegränsningar.

Den finländska elmarknaden är vertikalt integrerad i den meningen att de centrala kraftbolagsgrupperingarna har eget stamnät. Å andra sidan verkar distributionselverken såväl i elförsäljning som i elöverföring inom sina distributionsområden. Flera distributionselverken har också egen elproduktion. I undersökningen granskas effekterna av olika vertikalt integrerade strukturer på prissättningen. Samtidigt utvärderas också kraftbolagens expansion till distributionselverksverksamheter. (AI-översättning)

  • ISSN: 1236-7176
  • ISBN: 951-9282-89-0