Yliopistojen valintakoevalinta – katsaus kirjallisiin valintakokeisiin sisältöjen, rekisterien ja kyselyn näkökulmasta

7.9.2023 Policyrapporter Tuomo Suhonen, Virve Murto, Jukka-Pekka Jänkälä

Sammandrag

Syftet med studien var att undersöka universitetens skriftliga urvalsprov. I Finland har universiteten årligen haft i bruk ungefär 150 olika skriftliga urvalsprov i antagningen av studerande. En del av urvalsproven har använts i många ansökningsmål, med en del har man åter kunnat ansöka bara till ett. Den av projektet för utveckling av universitetens urvalsprov beställda studien genomfördes av Forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus och Arbete och ekonomisk forskning LABORE. Studien inleddes sommaren 2022 och avslutades på våren 2023.

I studien undersöktes hurdana kunskaper och färdigheter de skriftliga urvalsprov som nuförtiden är i bruk mäter, hur man har lyckats i mätningen och hur urvalsproven borde utvecklas för att underlätta antagningen av studerande i framtiden. I studien var man också intresserad av urvalsprovssamarbetets betydelse och framgång. Studien var multimetodologisk. Omkring 250 skriftliga urvalsprov analyserades med innehållsanalys. Mätningens framgång och effekterna av de gemensamma urvalen undersöktes med hjälp av omfattande registerdata från 2015–2021. En enkät bland universitetspersonal (n=194, 83 ansökningsmål) genomfördes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ analys.

De skriftliga urvalsproven krävde ämnesspecifika kunskaper samt mer allmänna akademiska färdigheter som förmåga att ta till sig information och greppa helheter. I synnerhet inom humaniora och samhällsvetenskap mättes dessa kunskaper genom essäfrågor och begreppsdefinitioner baserade på material som delades ut såväl på förhand som vid provet. Användningen av förhandsmaterial var mer uttalad inom samhälls vetenskap och juridik. I mätningen av kunskaperna i matematik och naturvetenskap låg tonvikten på att behärska innehållet i gymnasiekurserna och på olika räkneuppgifter, utöver de så kallade traditionella provfrågorna som kräver längre svar. I språkproven var språkförståelse och språkproduktion samt grammatik och ordförråd viktiga. Flervalsfrågor utnyttjades i 56 % av urvalsproven och med hjälp av dem mättes inte bara förmågan att minnas detaljer utan också förmågan att tillämpa dem.

Med hjälp av data från antagningsregistret för studerande och studieinformationstjänsten VIRTA undersöktes om resultaten i urvalsprovet, oberoende av studieresultaten, förklarar studieresultaten under det första året för universitetsstuderande inom olika studieområden. Placeringen i provet och poängen var systematiskt positivt relaterade till kursbetygen, medan sambandet med antalet kursprestationer varierade mer, och sambandet med sannolikheten att söka på nytt till högskola var svagt. Dessutom användes registerdata för att undersöka effekterna av ökad gemensam antagning på egenskaperna hos sökande och utvalda inom områdena administration, handel, juridik och medicin. Det visade sig att den gemensamma antagningen gav ett stort antal nya sökande till programmen och att det ökade den regionala rörligheten. Gemensam antagning verkar också ha gjort det möjligt för fler sökande från familjer med låga inkomster eller låg utbildningsnivå att bli godkända, men visade sig inte ha någon inverkan på kvaliteten på de studerandes resultat, mätt med det första läsårets studier.

Med hjälp av enkätdata gjordes en deskriptiv analys av hur de som förberedde urvalsproven 2022 kommenterade de gemensamma urvalsproven. Många universitets gemensamma ansöknings mål ansåg att nackdelarna och hindren var betydligt mindre viktiga och att fördelarna med samarbete var viktigare. De vanligaste riskerna som universitetens interna ansökningsmål fruktade var kopplade till ökad arbetsbelastning, konkurrens mellan universiteten och risken för att provets mätnoggrannhet skulle försvagas. De fördelar som nämndes av de gemensamma ansökningsmålen var exempelvis minskad arbets börda för de sökande, tidsbesparingar och den övergripande nyttan av samarbete.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att möjligheterna att kombinera urvalsprov bör under sökas förutsättningslöst och så att man samtidigt gör en bedömning av urvalsprovets syfte. Det bör undersökas vad de nuvarande frågetyperna, förhandsmaterialet och det material som delas ut under provet mäter. Ändamålsenligheten av skillnader i innehållet i urvalsproven bör också utvärderas på nytt i en situation där minst hälften av de studerande antas genom urval med hjälp av betyg. För att ett eventuellt samarbete ska fungera smidigt är det viktigt att förutsättningarna för samarbetet bedöms tillsammans med ansökningsmålen. På basis av analyserna av registeruppgifterna och enkäten kan samarbetet vara till nytta för de sökande, för ansökningsmålen och för den sociala rörligheten.