1. Publikationer
  2. Återhämtningen i exportländer definierar den ekonomisk tillväxten – stimulans är billigare än långtidsarbetslöshet

Återhämtningen i exportländer definierar den ekonomisk tillväxten – stimulans är billigare än långtidsarbetslöshet

Informationsblad

Löntagarnas forskningsinstitut förutspår att Finlands bruttonationalprodukt (BNP) krymper med 5,0 procent i år. Siffran är densamma som i förra vårens prognos, men prognosen för 2021 har sänkts med 0,6 procentenheter till 3,9 procent. Löntagarnas forskningsinstitut har nu gjort sin prognos för första gången för tre år framöver: 2022 kommer BNP-tillväxten att vara 1,7%. Den ekonomiska nedgången under andra kvartalet i år var mindre än i föregående prognos, men återhämtningen från krisen är långsammare än önskats. Att stimulera ekonomin under återhämtningsperioden är gynnsammare på lång sikt för de offentliga finanserna än att tillåta att den av lågkonjunkturen orsakade tillfälliga arbetslösheten förvandlas till långtidsarbetslöshet.

Coronaviruspandemin och de av pandemin orsakade ekonomiska begränsningarna har inte upphört, och den snabba återhämtningen som önskades förra våren är ännu inte i sikte. Den aktuella prognosen antar att ett vaccin som utvecklats mot koronavirus kommer att införas nästa år. Därför växer världsekonomin och ekonomierna i Finlands viktigaste exportländer kraftigt nästa år i prognosscenariet, även om det finns stora skillnader i tillväxttakt länderna emellan.

Finlands export av tjänster och särskilt turism har minskat kraftigt och den totala exporten kommer att krympa med 13,7 procent i år. Nästa år kommer restriktionerna för turismen att avskaffas och efter tillväxten av handelspartnerna kommer den finländska exportens till-växt att uppnå 13,2 procent och sedan sakta ner till 4,2 procent år 2022.

Med antagandet att epidemisituationen förblir relativt måttlig kommer den privata konsumtionen att minska med endast 3,2 procent år 2020 och sedan att öka med 2 procent år 2021 och med 1,5 procent år 2022, då den igen är hög-re än den privata konsumtionen år 2019. Investeringarna krymper med 4,5 procent i år. Investeringarna i maskiner och utrustning minskar mest. År 2021 kommer investeringarna att igen växa med 2,6 procent och år 2022 med cirka 2 procent. Konsumentprisernas stigning ligger på 0,6 procent i år och kommer att öka till 1,3 procent nästa år.

Effekterna av coronakrisen på sysselsättningen har varit mindre än man befarade förra våren. Arbetslösheten kommer att ligga på 8,3 procent i år och sysselsättningsgraden att sjunka till 71,5 procent. Förbättringen av sysselsättningsgraden och minskningen av arbetslösheten är enligt prognosen måttlig de närmaste två åren.

Under den ekonomiska depressionen i Finland på 1990-talet steg långtidsarbetslösheten till en nivå, som aldrig hade nåtts tidigare. Långa arbetslöshetsperioder orsakade ökad marginalisering och nedsatt arbetsförmåga och förhindrade därmed sysselsättning även då mera arbete igen erbjöds. Massarbetslösheten manifesterade sig i förlorade skatteintäkter och ökade utgifter för arbetslöshetsskydd, vilket framtvingade en minskning av andra utgifter i den offentliga sektorn. Nu får emellertid Finland lån nästan med nollränta, och därför är en stimulanspolitik mer fördelaktig än att låta den tillfälliga nedgången i efterfrågan på arbetskraft p.g.a. coronakrisen leda till en mer permanent ökning av långtidsarbetslösheten. Att förbättra arbetskraftstjänster till samma nivå som Sverige och Danmark har kan också vara ett sätt att förhindra tillväxten av den hårda kärnan av arbetslöshet under återhämtningen från koronakrisen.

Det är ännu inte möjligt att bedöma effekterna av coronakrisen på Finlands kostnadskonkurrens. Konventionella indikatorer för kostnadskonkurrenskraft, nominella och reella enhetsarbetskostnader, utvecklas mycket exceptionellt under en kris eftersom de är beroende av arbetskraftens produktivitet och eftersom den genom-snittliga arbetskraftsproduktiviteten förändras dramatiskt när ekonomins branschstruktur förändras tillfälligt. För närvarande kan inga slutsatser för kostadskonkurrenskraften dras från jämförelser av nominella eller reella enhetsarbetskostnader mellan Finland och andra länder.

 

Tilllägsgsuppgifter

Prognoschef Ilkka Kiema
040 940 2287
ilkka.kiema@labore.fi
www.labour.fi