Rörlighet bland tjänstemän inom industrin i Finland: byte av löneklasser och arbetsställen 1980–1992
Inledning
I denna studie analyseras rörligheten bland tjänstemän inom industrin på arbetsmarknaden i Finland under perioden 1980–1992. Reija Lilja (Lilja 1995, 1996) har nyligen gjort en förtjänstfull analys av detta relativt nya forskningsområde. I föreliggande studie utvidgas analysen till att omfatta inte bara övergångar mellan löneklasser, som Lilja undersökte, utan även byten av arbetsställe. En tjänsteman kan avancera i sin karriär inte enbart inom det egna företaget utan också genom att byta arbetsplats. Ett sådant byte kan ske samtidigt som en förändring i löneklass, men det kan också föregå eller ersätta en sådan förändring.
Fokus ligger på att förklara rörlighet snarare än att ge en uttömmande beskrivning av dess omfattning. Som förklarande variabler används observerbara egenskaper hos tjänstemannen – kön, ålder, utbildning och anställningstid – samt tidigare byten av arbetsställe och löneklass. Om byten av arbetsställe och rörelser i lönehierarkin är starkt relaterade till varandra, utgör denna koppling en viktig del av beskrivningen av arbetsmarknaden. Som analysen visar ger det använda datamaterialet visst stöd för denna uppfattning.
Två hypoteser ligger till grund för analysen. För det första kan arbetsmarknadsrörlighet förklaras av matchningen mellan individ och anställning (eller brister i denna). För det andra kan rörlighet i hög grad bero på icke observerbara individuella egenskaper, såsom ambition eller begåvning, varvid rörlighet tolkas som ett uttryck för arbetstagarnas förmåga. Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning dessa hypoteser överensstämmer med den empiriska evidensen.
Studien är upplagd enligt följande. I kapitel 2 behandlas den ekonomiska litteraturen om tjänstemännens arbetsmarknader samt tidigare empirisk forskning i Finland. Kapitel 3 beskriver kort det empiriska datamaterialet som används, och kapitel 4 ger en översikt av de fenomen som analyseras. Estimationsresultat för ekvationer som förklarar byten av löneklass och arbetsställe presenteras i kapitel 5, medan resultaten för inkomstekvationer redovisas i kapitel 6. En sammanfattning av studien ges i kapitel 7. I bilaga A presenteras den så kallade generaliserade estimeringsekvationsmetoden (GEE) som används i analysen av rörlighet, och i bilaga B redovisas resultat estimerade med en alternativ metod. (AI-översättning)
- ISSN: 1236-7176
- ISBN: 951-9282-94-7
